Peter Ueda, stipendiat 2011, är en av tio svenska forskare, som har medverkat i ett globalt WHO-projekt med flera hundra internationella forskare. De har studerat hur bra man diagnosticerar och behandlar högt blodtryck runt om i världen. Över hundra miljoner patienter ingår i studien.

Högt blodtryck är den viktigaste behandlingsbara faktorn till alltför tidig död. Resultatet visar att cirka 20 procent av patienter med högt blodtryck i hela världen är välbehandlade. Men det skiljer sig mycket mellan olika länder.

I topp ligger Sydkorea, Kanada och Island. I dessa länder är fler än hälften av patienterna välbehandlade. Lägst ner ligger fattiga länder i Afrika och Oceanien.

De allra flesta länder genomgått en förbättring sedan tidigare studie. Störst förbättringar finns i Costa Rica, Taiwan, Kazakhstan, Sydaftika, Brasilien, Chile, Turkiet och Iran. Det är länder som nyligen kommit in i gruppen av så kallade höginkomstländer. 

Behandlingsresultatet i dessa länder var bättre än i de flesta länder som länge har varit höginkomstländer. 

Resultatet av den svenska undersökningen är nedslående. Sverige tillhör de sämsta länderna i Europa. Bara cirka 20 procent av patienterna med högt blodtryck är välkontrollerade. Det betyder att vi ligger på genomsnittet av världens länder.

Studien är publicerad i den högt ansedda tidskriften The Lancet (impact faktor: 79,321). Läs artikeln med rubriken Worldwide trends in hypertension prevalence and progress in treatment and control from 1990 to 2019: a pooled analysis of 1201 population-representative studies with 104 million participants

 

 

Stella Karsten, stipendiat 2015, ställer sig en grundvetenskaplig fråga: Hur kan man minska inflammation orsakad av så kallade T-celler, en typ av vita blodkroppar?

Hennes forskning visar att ett ämne, som kallas MTH1, finns i aktiva T-celler. Dessa celler kan angripa kroppens egna organ och orsaka till exempel autoimmuna sjukdomar. I försök med möss som har encefalit, inflammation i hjärnan, minskar halten av MTH1 i deras T-celler, om de behandlas med hämmaren Karonudib (TH1579). Förhoppningen är att det i framtiden går att utveckla Karonudib till ett läkemedel mot till exempel MS.

Stella är första författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation. Läs artikeln med rubriken MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har skrivit en översiktsartikel i tidskriften Immunology om neutrofilernas betydelse för inflammatorisk tarmsjukdom.

Neutrofiler är en typ av vita blodkroppar, en av de vanligaste som ingår i immunförsvaret. De ingriper snabbt vid inflammation och skador på vävnader.

I artikeln sammanfattar Egle vad vetenskapen i dag vet om hur neutrofilerna ingriper vid inflammatorisk tarmsjukdom och hur de påverkar T-celler, en annan typ av vita blodkroppar som patrullerar i blodet och lymfsystemet.

Läs artikeln med rubriken Neutrophil-T cell crosstalk in inflammatory bowel disease

 

Underläkar/Kandidatföreningen hos Svenska läkaresällskapet vill stimulera till forskning och har därför bjudit in Björn Wieslander, stipendiat 2013, att hålla en inspirationsföreläsning.

Hur börjar man forska egentligen?

Det är rubriken på Björns föreläsning den 12 april. Han håller den via Zoom från Bethesda utanför Washington DC, USA. Där har han en tjänst som postdoc vid National Institutes of Health. Han ingår i en forskargrupp som har som mål att utveckla en ny magnetkamera. Det är ett samarbetsprojekt mellan NIH och industrikoncernen Siemens AG.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har publicerat en artikel kring ett ämne som varit omdebatterat i decennier:

Leder lunginflammation under spädbarnsåret till astma senare under barnaåren?

Han och andra forskare har granskat ett svenskt register med närmare en miljon sjuka barn för att studera sambandet mellan lunginflammation som spädbarn och astma som fyraåringar. Deras data visar att det finns ett samband.

Barn med lunginflammation var överrepresenterade bl a hos pojkar, dem som var för tidigt födda och dem som var födda med kejsarsnitt. Sjukdomen var också överrepresenterad bland barn vars moder var rökare, barn till föräldrar med låg utbildningsnivå och föräldrar som själva hade astma.

Samuel är förste författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Chest. Läs artikeln med rubriken Pneumonia in Infancy and Risk for Asthma: The Role of Familial Confounding and Pneumococcal Vaccination.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har med en grupp forskare gjort en grundvetenskaplig studie kring hur olika celler i immunförsvaret förändrar sig vid en Covid-infektion.

De har gjort en omfattande kartläggning av de systemet med mononukleära fagocyter, dvs ett system av vita blodkroppar som äter upp främmande partiklar.

Forskningens resultat skulle kunna bidra till att det utvecklas nya vaccin. De skulle också kunna leda till en bättre kontroll av den inflammatoriska stormen som Covid-patienter utsätts för – utan att immunsystemets förmåga att rensa viruset påverkas.

Egle är förste författare till artikeln som är publicerad i den mycket ansedda tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Läs artikeln med rubriken Major alterations in the mononuclear phagocyte landscape associated with COVID-19 severity.

 

Jincheng Zhao, stipendiat 2017, har studerat om friska personer som ofta donerar trombocyter (blodplättar) löper någon risk av att vara blodgivare. Trombocyter är viktiga för att behandla patienter med allvarliga blödningar på grund av trombocytbrist.

I studien ingår ca 75 000 givare av blodplättar och plasmaferes i Sverige mellan 1996 och 2017. Resultatet visar att de som ofta donerar trombocyter utsätter sig för en ökad risk för infektioner. Vissa givare fick brist T-celler, en typ av vita blodkroppar. Det är alltså viktigt att följa nivån av T-celler hos givarna så att de inte utsätts för några risker för egen del.

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion. Läs artikeln med rubriken Frequent platelet donation is associated with lymphopenia and risk of infections: A nationwide cohort study.

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om pandemin påverkade antalet självmord i Japan. Han och hans kolleger jämförde drygt 90 000 självmord under åren 2016–2020 med antalet självmord april – november 2020.

Han fann en ökning hos män under oktober och november månad. Bland kvinnor ökade självmorden mellan juli och november. Ökningen var störst hos män under 30 år och hos kvinnor upp till 50 års ålder. I dessa grupper var antalet självmord nästan fördubblat.

Peter är sisteförfattare till artikeln som är publicerad i JAMA Open Network. Läs artikeln med rubriken Assessment of Suicide in Japan During the COVID-19 Pandemic vs Previous Years.

 

Michael Axenhus, just utsedd till stipendiat 2020, ingår i en forskargrupp som har kommit fram till att proteinet huntingtin kan spela roll för att utveckla Alzheimers.

I ett projekt studerades nivån av huntingtin i hjärnan hos patienter med Alzheimers samt var i nervcellerna det samlas. Det visade sig att huntingtin ansamlas i pyramidala neuronrika områden inklusive hippocampus, dvs i nervceller som har en nyckelroll i kognitiva funktioner.

Michael är förste författare till studien som är publicerad i tidskriften Current Alzheimer´s Research. Läs artikeln med rubriken Huntingtin Levels are Elevated in Hippocampal Post-Mortem Samples of Alzheimer’s Disease Brain.

 

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har fått en tjänst som postdoc hos National Institutes of Health (NIH) i USA, världens största statliga forskningsfinansiär

Han medverkar i utvecklingen av en ny typ av magnetkamera, ett projekt som är ett samarbete mellan NIH och tyska industrikoncernen Siemens.

Målet är att utveckla och testa en kamera med ett svagare magnetfält än vad som vanligen används och samtidigt bibehålla kvaliteten på bilderna, säger Björn.

Lägre styrka på magnetfältet ska ge billigare kameror.

– Dagens MR-kameror är dyra att producera och kräver underhåll. Undersökningsrummet måste också specialbyggas för att tåla magnetkamernas tyngd och vibrationer.

Men vinsten med den nya kameran är inte bara lägre kostnader.

– Den har på vissa särskilda sätt bättre förutsättningar att avbilda organ där gas möter vätska, som t ex lungor, luftvägar och tarm.

Syftet är också att kameran ska vara säkrare för patienter med metallimplantat som inte är anpassade till starka magnetfält, till exempel pacemakers.

Trots pandemins inreserestriktioner, som USA har utfärdat, blev Björn beviljad ett National interest exception för att börja sin position som Advanced pulmonary imaging fellow.

Han tror att det beror på att hans amerikanska forskargrupp även arbetar med att undersöka hur den nya sortens magnetkamera kan användas för att undersöka patienter som är drabbade av Covid-19.

Pandemin påverkar forskningen. Det är enbart bildinsamling med den nya prototyp-magnetkameran som utförs i labbet. Resten är distansarbete.

– Min grupp har varit väldigt välkomnande och lätt att komma in i. Det har också underlättat för mig att en svensk post-doc kollega samtidigt har börjat i gruppen.

– Det märks även på många sätt att NIH har många system och lösningar på plats för att stötta nya internationella medarbetare. Mental hälsa, isolering och de mentala effekterna som kulturkrockar kan få är alla ämnen som kanske fått särskilt fokus under pandemin.

– Det är en spännande tid i USA. Det är intressant lära känna en annan forskningsmiljö och se de skillnader i inställning till pandemin som finns jämfört med Sverige.

– Sjukhusdelen av NIH är speciell, då alla patienter behöver delta i någon form av studie för att vårdas här. Samtidigt är all vård gratis här – till skillnad mot resten av USA.

Sjukhuset ligger i Bethesda, en stad nordväst om Washington DC. I närheten av NIH:s största campus bor Björn.

En gång i veckan tar Björn paus från forskningen och åker in till centrala Washington. På grönområdena kring Washington-monumentet, inte långt från Vita huset, spelar han distanserad fotboll med ett gäng – alla iförda ansiktsmask. Under oroligheterna kopplat till amerikanska valet i januari fick fotbollen pausas tillfälligt under några veckor, men är nu igång igen.

Årets stipendiat, Michael Axenhus, är AT-läkare (forskar-AT) och doktorand i neurovetenskap med fokus på kognition och minnesfunktion.

Vid stipendieutdelning, som i år ägde rum digitalt, höll han en kort presentation om sin forskning kring Alzheimers sjukdom.

Mötet var en kombination av stipendieutdelning och alumnträff för Minnesfondens tidigare tolv stipendiater. Ledamöter i stipendiekommittén deltog också. Moderator var Caroline Schagerholm, stipendiat 2019.

Liksom tidigare år ägde stipendieutdelningen rum på Luciadagens afton.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har publicerat en artikel om patienter med Langerhans cellhistiocytos, en gåtfull sjukdom i gränslandet mellan cancer och inflammationssjukdom.

Hon och hennes kollegor har studerat tre patienter som hade både Langerhans cellhistiocytos (LCH) och tarmsjukdomen Crohn. Denna ovanliga kombination fick forskarna att fokusera på signalsubstansen interleukin 23, som har välkänd roll i immunsvaret vid Crohns sjukdom. De undersökte 55 patienter med LCH och upptäckte att de hade en förhöjd halt av denna substans.

Forskarnas slutsats är att läkare ska ha både Langerhans cellhistiocytos  och Crohns sjukdom i åtanke, när det gäller patienter med inflammatoriska magproblem.

Studien är genomförd i samarbete med forskare i Australien och Frankrike. Artikeln har titeln Patients with both Langerhans cell histiocytosis and Crohn’s disease highlight a common role of interleukin-23. Den är publicerad i Acta Paedriatrica.

Erik Berglund, stipendiat 2010, har antagits som docent i experimentell transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet. Han har arbetat som kirurg vid Karolinska sjukhuset och vid Columbia University i New York. Han är numera vd för ITBMed i New York, ett biofarmakologiskt företag som forskar kring Siplizumab, en monoklonal antikropp.


						

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, har utrett om blodgivare löper högre risk för att få blodcancer. Han har gjort en uppföljning av över en miljon blodgivare i Sverige. I studien ingår givare mellan 1980 och 2017, sammanlagt 19,5 miljoner personår. Jingcheng och hans kollegor konstaterar att risken för leukemi eller lymfom inte är förhöjd hos blodgivare jämfört med normalbefolkningen.

 

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion, tidskrift för American Association of Blood Banks. Titeln är Risk of hematological malignancy in blood donors: A nationwide cohort study.

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har blivit utvald som en av tre finalister i en tävling som arrangeras av American Thoracic Society. Det är en pitch-tävling liknande tv-programmen Dragons Den och Shark Tank.

Deltagarna tävlar med en innovativ forskningsidé, som de framför i en tio minuter lång inspelad presentation. En jury, som består av representanter för forskare, industri och regering, ställer därefter frågor under tio minuter. Publiken får också fråga om projektet i tio minuter.

Titeln på Björns tävlingsbidrag är MRI-based diagnosis and treatment follow-up of pulmonary arterial hypertension.

Vinnaren får 10 000 dollar och de andra 2 500 dollar var.

Björns medtävlare kommer från Harvard Medical School/Massachusetts General Hospital respektive University of California, San Diego

Tävlingen äger rum digitalt den 23 juli kl 18 svensk tid. Läs om tävlingen och anmäl deltagande via denna länk:

https://conference.thoracic.org/program/early-career-professionals/finalists-bear-cage.php

Tävlingen arrangeras i år för sjätte gången.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har fått anslag av Region Stockholm för att kunna forska som klinisk postdoktor. Anslaget är på 500 000 kr plus 500 000 kr under åren 2021 – 2024.

Han arbetar som ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset och är postdoktor i professor Catarina Almqvist Malmros grupp vid KI.

Samuel disputerade 2017 på en avhandling om svåra virala luftvägsinfektioner hos barn. De kommande åren planerar han att arbeta halvtid som barnläkare och forska på halvtid.  

Ett forskningsprojekt ska utvärdera ett nytt diagnostiskt blodprov för att särskilja om ett barns lunginflammation har orsakats av virus eller bakterier. Ett annat projekt handlar om att identifiera vilka grupper av barn som riskerar att drabbas av lunginflammation respektive Covid-19.

Caroline Schagerholm, stipendiat 2019, har tagit läkarexamen. Corona präglade den sista terminen. 

Inledningen av virusutbrottet ledde till att hennes två månader av studieutbyte i trauma- och transplantationskirurgi i New York blev slopat. 

Från mitten av mars övergick undervisningen till att bli digital. Slutexaminationerna i maj påverkades också markant. 

De två skriftliga delarna genomfördes som tidigare år. Men den praktiska examinationen, där studenternas kunskaper testas vid olika ”stationer”, kunde inte genomföras. De ansvariga för examinationen hade problem med att hitta ett bra alternativ. Det ledde till att studenterna fick bristfällig information. Datum för examinationerna ändrades två gånger och det skapade ännu mer oro hos studenterna.

Oron ökade ytterligare på examinationsdagen, då provet försenades på grund av tekniska problem. Instruktionerna ändrades och provtid förlängdes. Examinationen avslutades närmare fyra timmar efter planerad tid.

Avslutningsceremonin i Aula Medica den 5 juni blev digital. Bilden visar när Caroline (längst upp till höger) fick sitt elektroniska diplom.

En av dem som höll tal var Annika Östman Wernerson, vice rektor vid KI. Hon uppmanade de nyblivna läkarna:

– Odla er nyfikenhet! Arbeta i team (bra samarbete gynnar patienterna)! Ha ett globalt perspektiv! Och kom ihåg att göra som Nalle Puh: Underskatta inte värdet av att göra ingenting!

Isabella Ekheden, stipendiat 2008, disputerade den 12 juni på avhandlingen Etiology and prognosis of gastroesophageal cancers.

I avhandlingen om cancer i matstrupen och magsäcken visar hon bl a att dålig tandhälsa kan påverka risken för att få cancer i matstrupen. Hennes huvudhandledare har varit professor Weimin Ye vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik.

Isabella är ST-läkare i klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon planerar att fortsätta att forska parallellt med sin tjänst

Peter Ueda, stipendiat 2011, är siste författare (senior) till en liten studie om corona införd i tidskriften JAMA, The Journal of the American Medical Association.

Han har tillsammans med två forskare vid den japanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten studerat hur japaner har drabbats av andra typer av influensavirus under utbrottet av corona (SARS-CoV-2).

De ville studera om myndigheternas målmedvetna uppmaning till japanerna om att bl a tvätta händerna och bära ansiktsmask har lett till att infektionssjukdomar har minskat

Forskarna har undersökt omfattningen av influensa från oktober 2019 till den 15 mars 2020 och jämfört dessa uppgifter med omfattningen under motsvarande tid de fem föregående åren.

Resultatet visar att antalet fall av influensa var signifikant lägre under den senaste säsongen jämfört med tidigare säsonger.

Titeln på detta Research Letter är Seasonal Influenza Activity During the SARS-CoV-2 Outbreak in Japan.

Jingcheng Zhao tilldelas i dag 150 000 kr i stipendium för naturvetenskaplig forskning av Anders Walls stiftelse.

Stipendiet delas ut till unga forskare (under 26 år) som har visat “ett brinnande intresse, ett naturvetenskapligt engagemang, unicitet och kreativitet samt hög kapacitet och potential för personlig utveckling. Förmåga att passa i Wallumni, hög kommunikativ och social kompetens.” 

Wallumni är ett nätverk med hundratals stipendiater som sedan 1981 har fått Anders Walls stipendier inom bl a naturvetenskaplig forskning, entreprenörskap och musik.

Stipendiebeloppet ska ge stöd till “fortsatt forskning och personlig utveckling.” Jing är för närvarande AT-läkare (Forskar-AT) vid Karolinska sjukhuset, och doktorand i klinisk epidemiologi (med inriktning på blodtransfusioner) vid KI.

Han planerar att utnyttja pengarna till att delta i kurser och konferenser samt att satsa på nya idéer och projekt, som är i en så tidig fas där annan finansiering inte är möjlig.

Stella Karsten, stipendiat 2015, presenterar i dag resultat av sin forskning vid ett seminarium för halvtidskontroll vid SciLifeLab, Karolinska Institutet.

Rubriken är Targeting the immune system with novel inhibitors of DNA repair.  Det handlar om hur nya substanser kan påverka immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar och cancer.

Stella är för närvarande AT-läkare (Forskar-AT) vid Karolinska sjukhuset och doktorand vid KI:s institution för onkologi-patologi.

Stellas huvudhandledare är Thomas Helleday, professor i kemisk biologi vid KI och professor i Translational Oncology i Sheffild.

 

Alvin Brodin, stipendiat 2018, presenterar den 20 februari resultat av sin forskning vid ett seminarium för halvtidskontroll.

Rubriken är On the Formation of Lasting Memories: Characterising the engram and its regulation by nogo-receptor 1

Han forskar på hjärnans plasticitet, hur erfarenheter påverkar hjärnan arkitektur och funktion. När långtidsminnen lagras blir det en strukturell, fysisk, förändring i hjärnan.

Alvin är speciellt intresserad av Nogo receptor 1 (NgR1), en receptor som hämmar tillväxt av nervceller. Receptorn ligger som en spärr som hindrar nervceller från att växa och bilda nya kopplingar, synapser, mellan varandra.

Alvin är för närvarande AT-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, Olson Laboratory.

Hans huvudhandledare är Tobias Karlsson, Senior lab manager.

Seminariet äger rum kl. 10:00 på Biomedicum (rum A0812).

Peter Ueda, stipendiat 2011, har fått en eftertraktad tjänst på KI som biträdande lektor.

Tjänsten finansieras med en miljon kr per år i sex år plus en miljon kr i startbidrag för forskningen.

– ­Det är skönt att jag slipper oroa mig för min lön de kommande åren och med en miljon i uppstartspengar kan jag expandera min forskning, säger Peter.

Tjänsten ingår i KI:s satsning för att rekrytera ”framstående juniora forskare som har särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential”.

Han forskar vid Institutionen för klinisk epidemiologi, Björn Palsternaks grupp samt vid Department of Global Heath Policy i Tokyo.

Hans forskning handlar bl a om förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, speciellt hos typ 2-diabetiker. Flera av hans studier är publicerade i ansedda tidskrifter som The Lancet, och British Medical Journal (BMJ).

Peter siktar på att fortsätta kombinera forskningen med klinisk verksamhet (just nu är han AT-läkare).

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, medverkar som moderator vid en workshop som Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och underläkareförening (KUF) arrangerar den 14 december. Workshopen ska handla om hur det är att forska som läkarstudent/ung läkare.

Bland deltagarna finns Lottie Philips och Awad Smew, båda unga forskande läkare, samt professor Catharina Larsson, ordförande i Styrgruppen för Forskar-AT,  och professor Ola Winqvist, ordförande i Läkaresällskapets  Forskningsdelegation.

I styrelsen för KUF finns Maria Belikova, stipendiat 2016. Hon är vice ordförande i föreningen.

Alvin Brodin, stipendiat 2018, som är doktorand i neurovetenskap vid KI ska under våren 2020 utnyttja stipendiet i samband med studier vid  Cold Spring Harbour Laboratory i New York. Där ska han delta i en kurs i kvantitativ immunohistokemi.

– Kursen leds av forskare som är idoler för mig. Jag hoppas få viktiga tips om metoder att analysera mina mikroskopibilder och samtidigt knyta nya kontakter med forskare inom mitt fält, säger Alvin.

Läs Alvins stipendieberättelse här.

Björn Wieslander, stipendiat 2013, är förste författare till en artikel om hur blodomloppet mellan hjärtat och lungorna påverkas av om man ligger på rygg, mage eller på sidan.

Tio friska försökspersoner undersöktes med magnetkamera. Resultatet av studien visar att när man ligger på sidan går blodflödet främst till den nedre lungan. Det stöder tidigare rön om att svårt sjuka patienter med ensidig lungsjukdom bör läggas på sidan med den friska lungan nedåt för att få bättre syresättningen.

Studien visar också att mängden blod i övre lungan i sidoläge varierar stort under hjärtcykeln. Dessa svängningar i blodvolymen ska forskarna fortsätta att utreda. Förhoppningen är att få ett fram ett mått på lungkärlens stelhet utan att behöva föra in katetrar i blodomloppet. Processen med katetrar kan ge allvarliga komplikationer. 

Artikeln har rubriken Supine, Prone, Right and Left Gravitational Effects on Human Pulmonary Circulation och är publicerad i tidskriften The Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance.

Minnesfonden har under året fortsatt arbetet med att skapa en ny visuell identitet för stipendiet. En ny logotyp och ny affisch utgör fondens grafiska profil tillsammans med en ny utformning av hemsidan liksom ett nyskapat diplom, som tilldelas stipendiaten.

Loggan består av en fyr omgiven av en oändlig himmel och ett oändligt hav. Fyren är en symbol för Carl Tullus intresse för segling, skärgård och natur. Fyren står samtidigt som en symbol för hans intresse för forskning, att bidra till att sprida ljus.

Stipendiet gör att Carl fortsätter att sprida ljus genom stipendiaterna och deras forskning.

Tänd fyrarna.

Tänd ljuset mot okunskap, oförnuft och oförstånd.

 

Härmed utlyses årets stipendium ur Carl Tullus minnesfond för forskande läkarstudenter/doktorander. I år delas stipendiet ut för tolfte gången.

Fyll i ansökningsblanketten och besvara två specifika frågor.

Mejla ansökan senast tisdag den 12 november till: ansokan@carltullusminnesfond.se

Affischen finns uppsatt på KI, MF och sjukhusen.

Peter Ueda, stipendiat 2011, är en av drygt tusen forskare, som har medverkat till en studie om den globala fetmaepidemin, publicerad i den mycket ansedda tidskriften Nature.

Forskarna har granskat över två tusen internationella studier som handlar om utbredningen av fetma i städer och på landsbygd. Studien visar att ökningen av fetma är snabbare på landsbygden i regioner med låga eller medelhöga inkomster än i rikare regioner. Forskarna betonar att det är viktigt att undernäring på landsbygden inte ersätts av kaloririk skräpmat. Behovet av nyttig mat i dessa regioner är akut.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, är förste författare till en artikel i JMIR Medical Protocol, som presenterar uppläggningen av en studie lunginflammation hos barn.

Syftet är att läkare bättre ska kunna särskilja mellan en bakteriell lunginflammation och en lunginflammation orsakad av virus. Barn upp till fem år i Stockholm ska undersökas och bli provtagna med blod och snor.

2 maj 2019

Peter Ueda, stipendiat 2011, är siste författare till en artikel i British Medical Journal Public Health, som handlar om sexuellt oerfarna unga vuxna i Japan.

Studien, som bygger på enkätsvar insamlade av Japans nationella institut för befolkningsforskning, visar att omkring en fjärdedel av vuxna japaner mellan 18 och 39 år aldrig har haft heterosexuell sex. Andelen oerfarna har ökat under de senaste decennierna.

Bland män mellan 25 och 39 år hänger det ihop med arbetslöshet och låga inkomster. Studien bidrar till förståelsen av Japans problem med låga födelsetal i förhållande till en åldrande befolkning.

Erik Berglund, stipendiat 2010, postdoc vid Columbia University i New York, är förste författare till en artikel i tidskriften Transplantation om antikroppar vid handtransplantationer.

Det är en internationell studie som visar att donatorspecifika antikroppar kan öka risken för avstötning. En hög nivå av dessa antikroppar visar att det behövs en extra noggrann uppföljning och mycket bra immunosuppressiv medicinering. För att minska risken för avstötning är det också mycket viktigt att ha god anpassning av transplantationsantigenen HLA klass II mellan donator och givare .