Stella Karsten, Med dr och ST-läkare samt stipendiat 2015, har tilldelats Young Investigator’s Award 2022 av tidskriften Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology.

Hon får det för sin artikel Targeting the DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as a novel approach to treat inflammatory diseases. som publicerades i augusti i år.

Artikeln är baserad på hennes doktorsavhandling med en liknande titel, som hon lade fram 2021. Stellas forskning handlar om två specifika enzym, MTH1 and OGG1, som reparerar DNA. De påverkar immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar. När dessa enzymer dämpas minskar ett sjukligt överaktivt immunsvar.

Tidskriften belönar Stella med 1 500 Euro för sitt ”enastående bidrag till fältet farmakologi och toxikologi”

Stella Karsten vid promoveringen i Stockholms stadshus i november 2022

 

 

 

 

 

Docent Peter Ueda, lektor vid Karolinska Institutet och läkare vid Karolinska sjukhuset samt stipendiat 2011, är författare till en bok som utges av Natur & Kultur i mars 2023. Bokens titel är Man går sin egen väg. Den handlar om manlig sexlöshet.

Så här beskriver Peter innehållet i boken på förslagets hemsida:

Mycket av världens mörker kan kopplas till män och sex men vi pratar sällan om manlig sexlöshet och dess konsekvenser.

En stor grupp heterosexuella män lever sina liv utan beröring och intimitet. Frustrationen kan leda till självhat, cynism, uppgivenhet och förakt mot kvinnor och samhället. Men även till motivation för självförbättring eller sökandet efter alternativa sätt att få utlopp för sin sexualitet.

Teorin om en manlig sexuell hierarki där de på botten blir utan har under de senaste 20 åren varit en grogrund för kontroversiella idéer inom manlig självhjälpslitteratur och på nätets manliga diskussionsforum.

Man går sin egen väg beskriver olika synsätt och vägval genom berättelser om kända män som med sin miljonpublik har stort inflytande. Berättelserna varvas med genomgångar och tolkningar av den forskning som har gjorts på ämnet.

Intimitetstorka och ofrivillig sexlöshet påverkar beteenden, självuppfattningar och politiska åsikter. Det är ett centralt ämne, inte bara för männen själva, utan också för samhället i stort.

Samuel Rhedin, Med dr och ST-läkare vid Sachsska barnsjukhuset samt stipendiat 2012, har studerat varför vissa barn drabbas av allvarlig Covid. Det är mycket ovanligt, men för dem som drabbas kan det vara livshotande. Hos barn kallas sjukdomen MIS-C (Multisystemiskt Inflammatoriskt Syndrom – Children).

Samuel och hans forskarkollegor har jämfört medicinska register i Sverige med totalt över två miljoner barn och ungdomar under 19 år. Bland dem fanns det 253 unga som hade drabbats av sjukdomen mellan mars 2020 och december 2021.  

Forskarna identifierade flera faktorer som ökar risken för MIS-C. Risken är högre för pojkar som är mellan fem och elva år, har föräldrar som är födda utomlands, har en livshotande sjukdom, astma samt övervikt.

Samuel är förste författare till artikeln Risk factors for multisystem inflammatory syndrome in children – A population-based cohort study of over 2 million childrenär publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe 

 

Leo Ziegel, stipendiat 2021, deltar tillsammans med forskare i Uganda och Sverige i en långsiktig studie av fysisk och psykisk hälsa i Uganda. I studien, som påbörjades 2018–19, ingår 4 606 personer över 13 år fråntre landsdelar som har olika karaktär. Forskarna träffade deltagarna och intervjuade dem om deras hälsa,samlade in blodprov, mätte olika kroppsliga parametrar och identifierade olika riskfaktorer för framtida ohälsa. Deltagarna följs upp årligen, vid behov oftare (som t ex under pandemin).

Leo är inriktad på den den av studien som handlar om psykiska hälsan. Tillsammans med lokala inhemska forskare ska han studera psykisk hälsa hos unga ugandier. Den planerade titeln på hans avhandling är ”Mental illness and substans use in young urban and rural populations in Uganda”. Handledare är Anna Mia Ekström, överläkare och klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid KI.

Han är andre författare till en artikel som presenterar hela det omfattande forskningsprojektet. Artikeln Cohort Profile: The Africa Medical and Behavioral Sciences Organization (AMBSO) Population Health Surveillance (APHS) in rural, semi-urban and urban Uganda är publicerad i The International Journal of Epidemiology

 

 

Jingcheng Zhao, Med dr samt stipendiat 2017, och hans kollegor ifrågasatte en ”sanning” inom medicinen. De betvivlade uppfattningen om att det är sämre att få transfusioner av plasma och blodplättar från en kvinna jämfört med en man. Åsikten är att det är extra dåligt med blod från en kvinna som har fött barn, 

I studien utnyttjade de den jättestora databas om blodtransfusioner, som Jingcheng har skapat under sina forskarår som doktorand.

Forskarna granskade nära 370 000 patienter som från år 2010 fått en transfusion. De gjorde en uppföljning av deras hälsotillstånd och jämförde dem som hade fått blod från kvinnor (med eller utan barn) och blod från män.

Resultatet visar att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna, varken i kön eller i i ålder.  

Jingchangs forskning kan leda till ett nytt förhållningssätt i världen kring kvinnligt blod.

Jingchens är förste författare till artikeln Mortality Among Patients Undergoing Blood Transfusion in Relation to Donor Sex and Parity: A Natural Experiment, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.

Egle Kvedaraite, Med dr samt stipendiat 2014, har i snart tio år studerat Langerhanns cell histiocytos, en ovanlig cancerliknande sjukdom. Tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet och The Fiona Elsey Cancer Research Institute i Australien har hon deltagit i en studie om hur olika sorters vita blodkroppar i blodet är förändrade vid sjukdomen.

Resultatet visar att olika signalsubstanser i blodet troligen påverkar celler som är specifika för Langerhanns sjukdom. Men de påverkar också bland annat regulatoriska T-celler, som är viktiga i immunförsvaret.

Egle är andre författare till artikeln Plasma Signaling Factors in Patients With Langerhans Cell Histiocytosis (LCH) Correlate With Relative Frequencies of LCH Cells and T Cells Within Lesions, som är publicerad i tidskriften Frontiers in Pediatrics.

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, är ansvarig för en studie om hur utbildningsnivå och inkomst påverkar japanernas intresse för att skaffa barn. Nativiteten i Japan har länge minskat Japan och är nu bland de allra lägsta i hela världen.

Peter och hans forskarkollegor har granskat nativiteten.bland kvinnor och män i Japan födda 1943–1975. Studien visar att andelen barnlösa män födda 1971–1975 uppgick till 39,9 procent. Det är en kraftig minskning mot män födda 1943–1948, där andelen barnlösa var 14,3 procent. Av kvinnorna födda 1971–1975 var 27,6 procent barnlösa jämfört med kvinnor födda 1943–1948, 11,6 procent.

Problemet förstärks av att de som väljer att ha barn föder färre barn än tidigare.

Bland männen utan barn var andelen störst hos lågutbildade och låginkomstagare. Hos kvinnor fanns en motsatt trend med färre barn hos dem med högst utbildning. Denna trend syntes dock inte under de senast studerade åren.

Peter är siste författare till artikeln Salaries, degrees, and babies: Trends in fertility by income and education among Japanese men and women born 1943-1975som är publicerad I tidskriften PLoS One.

 

 

Michael Axenhus, stipendiat 2020, har gjort en studie av hur många i Sverige som har diagnosticerats med någon demenssjukdom under tiden 2015–2020

Antalet personer som har fått diagnosen har minskat under alla dessa år men allra mest under pandemin. Det gäller både bland män och kvinnor i äldsta åldersgruppen (över 85 år.) Mellan år 2019 och 2020 finns det en ytterligare minskning bland män och kvinnor över 75 år. Det gäller speciellt för kvinnor över 85 års ålder.

Orsaken till denna tydliga minskning kan inte bara förklaras med Covid -19, menar forskarna. Många som borde ha sökt hjälp för demens har inte gjort det. Det finns därf risk att många, framförallt äldre kvinnor, inte får den hjälp de behöver.

Michael är förste författare till artikeln Changes in dementia diagnoses in Sweden during the COVID-19 pandemic, som är publicerad i tidskriften BMC Geriatrics.

 

Isabella Ekheden, stipendiat 2008, har studerat cancer i matstrupen, en ovanlig men ofta dödlig sjukdom. Hon och hennes kollegor har undersökt om man kan hitta förstadier till cancern. Det skulle kunna leda till tidigare behandling och minskad dödlighet.

Granskningen visar att både inflammation i matstrupen och så kallad metaplasi i slemhinnan ökar risken att senare utveckla cancer i matstrupen, adenocarcinom i esofagus (EAC) och gastric cardia adenocarcinoma (GCA). Det är första gången som detta samband påvisas.

Över 350 patienter ingår i denna registerstudie.

Isabella är förste författare till artikeln Esophageal abnormalities and the risk for gastroesophageal cancers-a histopathology-register-based study in Sweden, som är publicerad i tidskriften European Journal of Epidemiology.

 

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, har tillsammans med forskarkollegor i Danmark och Norge gjort en jämförelse av två nya läkemedel. Medicinerna var ursprungligen framtagna för patienter med övervikt och diabetes. Men de har visat sig ha en skyddande effekt för både hjärtat och njurarna.

Forskarna har studerat över 150 000 patienter i Skandinavien som har börjat använda dessa läkemedel. Drygt 87 000 i studien använder SGLT2-hämmare och nära 64 000 använder GLP-1- receptoragonister.

Studien visar att läkemedlen på många sätt är likvärdiga. GLP1-receptorantagonisterna var något bättre på att skydda mot stroke och mot hjärtinfarkt. SGLT2-hämmarna hade en starkare njurskyddande effekt och kanske också mot att utveckla hjärtsvikt.

Peter är förste författare till artikeln The comparative cardiovascular and renal effectiveness of sodium-glucose co-transporter-2 inhibitors and glucagon-like peptide-1 receptor agonists: A Scandinavian cohort study, som är publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

24 mars 2022

 

Alvin Brodin, stipendiat 2018, är intresserad av hur erfarenheter påverkar hjärnans arkitektur och funktion, dvs hjärnans plasticitet, Hans senaste publicerade artikel handlar om sömnbrist.

Alvin och hans forskarkolleger studerade möss som utsattes för fem timmars sömnbrist vid ett tillfälle. Efteråt undersökte de hur ett par specifika nervtrådarna i hjärnan hade påverkats. De kunde dock inte hitta några förändringar i hjärncellerna, varken i gruppen som fick hålla sig vakna eller i kontrollgrupperna. Därmed kunde de inte bekräfta fynd som andra forskare tidigare gjort i snarlika experiment.

Alvin är förste författare till artikeln Five Hours Total Sleep Deprivation Does Not Affect CA1 Dendritic Length or Spine Density som är publicerad i tidskriften Frontiers in Synaptic Neuroscience

 

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, disputerar fredag den 11 mars kl 12.00 Avhandlingens titel är Bloody big data – Ensuring the health of blood donors and transfused patients with health registers.

Läs avhandlingen här.

Opponent är Aaron A.R. Tobian, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine, Baltimore, Maryland

Huvudhandledare har varit Gustaf Edgren, docent i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI)
Bihandledare har varit professorerna Paul Dickman och Petter Höglund vid KI samt Ammar Majeed, docent vid KI

Betygsnämnden består av John W Semple, professor vid Lunds universitet samt docenterna Thomas Frisell, KI och Sune Forsberg, Södersjukhuset.

Disputationen äger rum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Rolf Luft auditorium.

Följ disputationen via webinar: https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_gNvl0dTnRMO6dg-TyHJEsw

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerar den 28 januari 2021 kl 9.30.

Avhandlingens titel är Human melodi cells in cancer, inflammation, and infection. Egles har forskat kring en viss typ av immunceller, myeloida celler, som bl a har till uppgift att bekämpa virus och bakterier. Hon har studerat vad som händer när de inte sköter sina uppgifter, speciellt när det gäller tre olika kliniska tillstånd: Langerhans cellhistiocystos (en sjukdom mellan cancer och inflammation), inflammatorisk tarmsjukdom och Covid-19.

Opponent är Marco Prinz, Institute of Neuropathologie University Medical Centre Freiburg.

Huvudhandledare har varit professor Jan-Inge Henter, överläkare och professor i barnonkologi vid KI.

Betygsnämnden består av professorerna Liv Eidsmo, Köpenhamns universitet, Karin Loré, KI  och Eva Sverremark-Ekström,  Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Campus Flemingsberg, V4, ANA Futura, Alfred Nobels Allé 8. Den sänds också via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61472692600.