Professor Rolf Kiessling, ordförande i stipendiekommittén för Carl Tullus Minnesfond, tilldelades i dag en silvermedalj av Karolinska Institutet. Han får medaljen för att han ägnat ”hela sitt yrkesliv åt att bedriva forskning i världsklass vid Karolinska Institutet”.

Rolf är senior professor i experimentell onkologi vid Institutionen för onkologi-patologi. Han ägnar sig åt immunterapi av cancer. KI betonar hans framgångsrika kliniska försök med att behandla patienter med långt framskriden cancer med en kombination av cancervaccin och överföring av adoptiva T-celler.

Rolf Kiessling tog sin läkarexamen vid KI 1974 och disputerade 1976. Som doktorand upptäckte han NK-cellen, den naturliga mördarcellen, som är viktig i immunsystemets försvar mot virus och cancerceller.

Rolf var Carls handledare under hans doktorandstudier vid Cancercentrum.

Medaljen tilldelas dem ”som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet”. Familjen Tullus gratulerar till medaljen.

Beskrivning av NK-celler hämtad från KI:s hemsida om NK-cellens historia.

 

 

Carl Tullus Minnesfond arrangerade på Carl-dagen den 28 januari ett symposium. Det var för att hedra Carls minne och uppmärksamma Minnesfondens 15-årsjubileum. De som var inbjudna vänner, bekanta, släktingar och kolleger till familjen Tullus – de som har stöttat Minnesfonden genom åren – samt anhöriga till stipendiaterna.

Publiken har tackat för symposiet med formuleringar som t ex:

– Som icke-medicinare blev jag belärd utan att bli mästrad. Vilka intelligenta unga ansikten! Prestigelösa och begåvade.

– Det var ett fantastiskt symposium! När man ser dessa unga entusiastiska forskare så inser man att det finns hopp för Sverige

– Ett evenemang som detta symposium lyser upp hela tillvaron!

– Vilket inspirerande och trevligt symposium! Stipendiaterna har imponerande projekt och är imponerande individer med så mycket extra personlighet.

Från trötta möss och fotboll till bröstcancer och demens

Föreläsare vid symposiet var en handfull av de senaste årens stipendiater Gästföreläsare var Peter Ueda, som fick stipendiet redan 2011. Han är numera docent i epidemiologi och biträdande lektor vid KI, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo. 

Stipendiaterna ägnar sig åt helt skilda forskningsfält, Från trötta möss, bröstcancer och fotboll till demens, diabetes och ohälsa i Uganda.

Föredragshållarna bidrog inte bara med föredragen utan också med de musikaliska inslagen. Caroline Schagerholm spelade den första satsen av Mozarts hornkonsert nr 3. Allan Zhao framförde på saxofon The Midnight Sun will never set av Quincy Jones

Björn Wieslander sjöng en visa som han har skapat med hjälp av artificiell intelligens (AI). Tillsammans med ChatGPT har han skrivit Visa om läkarstudenter och forskning. Sången är ett humoristiskt utkast med seriös underton och kan ses som ett inlägg i debatten om varför studenter och yngre läkare måste få möjligheter att forska.

Stipendiaterna har bildat en aktionsgrupp för att driva just denna fråga bland makthavare i riksdag, region, fackliga organisationer och akademi. Kontaktperson är Michael Axenhus, stipendiat 2020.

Se hela programmet för symposiet längre ner på sidan. 

Se bilder från evenemanget under rubriken Symposium 2023.

Längst ner på sidan finns en bild ur Karolinska Sjukhusets intranät, som publicerades en bloggpost om symposiet.

 

Fr v Björn Wieslander, Michael Axenhus, Caroline. Schagerholm, Alvin Brodin, Allan Zhao och Peter Ueda. Leo Ziegel bidrog med ett inspelat föredrag pga resa, Stipendiaterna fick var sin porslinsmugg med sitt namn på följt av epitetet ”är bäst”.

 

Program vid symposium den 28 januari 2023

 

 

På KS intranät publicerades ett inlägg om symposiet

 

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har i över tio år forskat kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn. Tillsammans med ett ett 40-tal forskare från Singapore, Kina och Karolinska Institutet har hon nu funnit en viktig pusselbit till sjukdomens ursprung.

Forskarna har studerat hur samspelet mellan olika vita blodkroppar bidrar till hur LCH uppkommer. Det har länge funnits olika teorier kring sjukdomens orsak. Teorierna visar sig stämma med resultatet av denna studie. Men avgörande för studien var upptäckten av en relativt ny typ av dendritiska celler, dendritisk cell typ 3 (DC3).

Resultatet av studien visar att de celltyper som är inblandade kan kommunicera med varandra för att utveckla sjukdomen. Kunskapen om detta samspel kan i en framtid leda till behandlingar av denna allvarliga tumör.

Egle är förste författare till artikeln Notch-dependent cooperativity between myeloid lineages promotes Langerhans cell histiocytosis pathology. Artikeln publicerades i decembernumret av den prestigefulla tidskriften Science Immunology, som ges ut av American Association for the Advancement of Science.

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om fotbollsspelare på elitnivå har ökad risk för att få någon sjukdom som orsakas av alkohol. Han och hans kolleger fördjupade sig i 6 007 manliga fotbollsspelare som spelade i Allsvenskan mellan 1924 och 2020. De jämförde dem med en grupp med 56 168 män av motsvarande ålder och boendeort.

Även om det finns flera kända fall av elitfotbollsspelare, som har blivit alkoholiserade, verkar de tillhöra undantagen. Studien visar att det inte är någon skillnad mellan spelarna och männen i den jämförbara gruppen. Elitspelarna, som har varit aktiva i Allsvenskan efter 1960, hade en klart lägre risk för att få alkoholrelaterade sjukdomar. Ännu tydligare var skillnaden i bruk av andra droger. än alkohol. Det verkar alltså som att fotbollsspel på elitnivå skyddar mot att bli missbrukare.

Peter är förste författare i artikeln Alcohol related disorders among elite male football players in Sweden: nationwide cohort study. Den publicerades i julnumret av den prestigefulla tidskriften British Medical Journal.

Björn Wieslander, stipendiat 2013 och forskare vid KI, tilldelas 1 miljon kronor av Hjärt-lungfonden för att studera en ny metod för att diagnosticera pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungornas artärer. Projektet ”Magnetkamera som diagnosverktyg för pulmonell hypertension” är en fortsättning på den forskning som Björn ägnade sig åt under två år som post doc vid National Institutes of Health i Bethesda, USA.

Björn ska utvärdera och förfina en ny metod att med hjälp av magnetkamera avbilda flödesmönster i lungornas blodkärl. Målet är att få fram skonsammare metoder för patienterna för att läkarna ska kunna ställa korrekta diagnoser.

 

Vid inledningen till Medicinska Föreningens traditionella luciabal den 13 december tilldelades Allan Zhao diplom från Carl Tullus Minnesfond av Kjell Tullus, Carl pappa,

Allan avlade sin läkarexamen i januari 2021 och antogs samma vecka som doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Inom området för Reproduktiv endokrinologi och metabolism söker han pusselbitar till varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk för att få olika sjukdomar.

Titeln på den planerade avhandlingen är Fetal programming and epigenetic inheritance via the germline type 1 diabetes and potential association with PCOS.

Under studietiden har Allan varit mycket aktiv i Medicinska Föreningen både kring studiesociala frågor och kulturella aktiviteter. Han har. bl a varit engagerad i fadderverksamhet och introduktionsinternat för nya läkarstudenter samt som musiker och medverkande i spexen och sångare i kören A Scalpella. Han tilldelades hedersutmärkelsen Crux Parva Medicorum år 2020  ”för sitt ovärderliga arbete inom MF”.

 

Samuel Rhedin, stipendiat 2012 samt ST-läkare vid Sachska barn- och ungdomssjukhuset och post doc vid KI har utsetts till biträdande redaktör för Acta Paediatrica. Han kommer att vara inriktad på att granska artiklar inom ämnet barninfektion.

Acta Paediatrica är en månatlig medicinsk tidskrift som publicerar vetenskapligt granskade artiklar kring klinisk och experimentell forskning i pediatrik. Utgivare är Stiftelsen Acta Paediatrica.

Doktorand Allan Zhao tilldelades 2022 års stipendium ur Carl Tullus Minnesfond vid ett digitalt möte. Deltagare var Minnesfonden alumner bland tidigare stipendiater samt stipendiekommittén (representerad av professorerna Rolf Kiessling och Carl Johan Sundberg) och familjen Tullus.

Allan presenterades och höll sedan ett kort föredrag om sitt doktorandprojekt, att söka pusselbitar kring varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk att få olika slags sjukdomar.

Michael Axenhus gjorde därefter en redovisning av arbetet med lobbygruppen som tillsattes vid förra årets digitala kombinerade stipendieutdelning och alumnträff. Michael har tillsammans med stipendiaterna Caroline Schagerholm, Maria Belikova och Stella Karsten med stöd av professor Carl Johan Sundberg uppvaktat en rad representanter för riksdagen, region Stockholm, stiftelsen Forska! Sverige, Svenska läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund m fl. Målet är att skapa opinion för bättre villkor för yngre forskande läkare.Redovisningen ledde till en entusiastisk fortsatt debatt.

Målet för lobbygruppens fortsatta arbete är att identifiera de hinder som finns och vem/vilka som har makt att förändra.

Doktorand Leo Ziegel, stipendiat 2021, ledde därefter en livlig debatt kring frågan för årets alumnträff:  ”Vad vinner (kliniska) forskningen på att vi arbetar tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt? Och vilka är utmaningarna?” 

Stella Karsten, Med dr och ST-läkare samt stipendiat 2015, har tilldelats Young Investigator’s Award 2022 av tidskriften Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology.

Hon får det för sin artikel Targeting the DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as a novel approach to treat inflammatory diseases. som publicerades i augusti i år.

Artikeln är baserad på hennes doktorsavhandling med en liknande titel, som hon lade fram 2021. Stellas forskning handlar om två specifika enzym, MTH1 and OGG1, som reparerar DNA. De påverkar immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar. När dessa enzymer dämpas minskar ett sjukligt överaktivt immunsvar.

Tidskriften belönar Stella med 1 500 Euro för sitt ”enastående bidrag till fältet farmakologi och toxikologi”

Stella Karsten vid promoveringen i Stockholms stadshus i november 2022

 

 

 

 

 

Docent Peter Ueda, lektor vid Karolinska Institutet och läkare vid Karolinska sjukhuset samt stipendiat 2011, är författare till en bok som utges av Natur & Kultur i mars 2023. Bokens titel är Man går sin egen väg. Den handlar om manlig sexlöshet.

Så här beskriver Peter innehållet i boken på förslagets hemsida:

Mycket av världens mörker kan kopplas till män och sex men vi pratar sällan om manlig sexlöshet och dess konsekvenser.

En stor grupp heterosexuella män lever sina liv utan beröring och intimitet. Frustrationen kan leda till självhat, cynism, uppgivenhet och förakt mot kvinnor och samhället. Men även till motivation för självförbättring eller sökandet efter alternativa sätt att få utlopp för sin sexualitet.

Teorin om en manlig sexuell hierarki där de på botten blir utan har under de senaste 20 åren varit en grogrund för kontroversiella idéer inom manlig självhjälpslitteratur och på nätets manliga diskussionsforum.

Man går sin egen väg beskriver olika synsätt och vägval genom berättelser om kända män som med sin miljonpublik har stort inflytande. Berättelserna varvas med genomgångar och tolkningar av den forskning som har gjorts på ämnet.

Intimitetstorka och ofrivillig sexlöshet påverkar beteenden, självuppfattningar och politiska åsikter. Det är ett centralt ämne, inte bara för männen själva, utan också för samhället i stort.