Robin Zhou, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik vid KI samt AT-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, har utsetts till 2025 års stipendiat i Carl Tullus Minnesfond. Han tilldelades stipendiet vid en digital utdelning den 11 januari  i samband med en alumnträff, som Minnesfonden årligen arrangerar.

Robin är Minnesfondens 18:e stipendiat. Läs om honom och hans forskning i Alzheimers sjukdom.

Michael Axenhus, stipendiat 2020, disputerad 2023 och ST-läkare vid ortopediska kliniken vid Danderyds sjukhus, har utnämnts till docent i experimentell ortopedi vid Karolinska Institutet.

Han är strålande glad över utnämningen och ser det som ett gott betyg över forskningsverksamheten vid kliniken.

– Att bli docent betyder att jag har etablerat mig som självständig forskare. Det har jag jobbat hårt för. Nu kan jag fortsätta bygga upp våra kliniska studier, registrera doktorander och handleda postdoktorer. Det kan också bli lättare att få forskningsanslag.

– Jag älskar att forska, undervisa och att vara ortoped! Jag ser fram emot att fortsätta undervisa, utveckla spännande studier och samarbeten.

Hans forskning kretsar kring ”translationell klinisk ortopedi” och handlar bl a om att utvärdera och jämföra olika implantat och fixationsmetoder för att förbättra hållbarheten och minska komplikationerna.

Härmed utlyses Carls Tullus Minnesstipendium för 2025. Årets stipendiat kommer att bli Minnesfondens 18:e mottagare.

Se vilka som tidigare har tilldelats stipendiet. Läs om stipendiaternas forskningsprojekt! Titta på vilka meriter de har! Läs stipendiekommittén motivering, så framgår det vilka kvalifikationer som premieras.

Här är en länk till ansökningsformuläret.

Välkommen att söka! Skicka din ansökan senast onsdag den 12 november.

 

”Svara på enkäten för att få bättre möjligheter att forska!” Det uppmanar en aktionsgrupp med stipendiater ur Carl Tullus Minnesfond. Gruppen bildades vid ett av Minnesfondens seminarier, där alla deltagare hade liknande dystra erfarenheter: Det är svårt att fortsätta att forska, när man arbetar kliniskt.

Under de senaste åren har gruppens fyra ledamöter tillsammans med professor Carl Johan Sundberg, ledamot av stipendiefonden, uppvaktat makthavare på alla nivåer. De har pratat med representater på nationell, regionala och lokal nivå samt organisationer, förbund och andra som bestämmer över läkares möjligheter att forska.

I samarbete med SYLF, Sveriges yngre läkares förening, och Svenska Läkaresällskapets Forskningsdelegation, har nu gruppen satt igång en kartläggning av möjligheterna för läkarstudenter och läkare att forska. Den består av en enkät som alla (före specialistexamen) kan besvara.

Aktionsgruppen består av Stipendiaterna Michael Axenhus, Stella Karsten, Maria Belikova och Caroline Schagerholm Stanev.

Länk till Forskningsenkät 2025: https://slf.se/sylf/

 

Leo Ziegel, stipendiat 2021, forskar kring olika aspekter på psykisk hälsa hos unga människor. Han är försteförfattare av ett arbete om psykisk hälsa och digital kommunikation. Studien, som initierades av FN-organet Unicef, undersökte hur ungdomarna själva upplevde att deras psykiska välmående påverkades av sociala medier, chat och mess samt interaktiva dataspel.

Ungdomar mellan 12–19 år från 13 länder runt om i världen diskuterade med varandra under ledning av en moderator. Ungdomarna förmedlade likartade erfarenheter oberoende av land, kontinent och ländernas inkomstnivå. Totalt analyserades deltagarnas samtal i 71 olika fokusgrupper.

Deltagarna gav en mångfacetterad och delvis motstridig bild. Ungdomarna beskrev problem som t ex mobbning och slöseri med tid. Bland fördelarna fanns t ex tillgång till nya sociala nätverk och ökade möjligheter att få psykiskt stöd.

Leo är försteförfattare till artikeln Adolescent Mental Health and Digital Communication: Perspectives From 11 Countries. Den är publicerad i tidskriften Journal of Adolescent Health.

Alvin Brolin, stipendiat 2018 och ST-läkare i neurologi, KS, har gjort en s.k. metaanalys över alla studier som publicerats om hur hjärnans nervceller påverkas av sömnbrist. Data från olika studier har givit delvis motstridiga resultat kring denna sömndeprivation.

Han har granskat 30 studier. Många av dem är små och har ojämn kvalitet. Andra visar att sömnbristen hos försöksdjur, som har hållits vakna i mer än 72 timmar, påverkade hjärnans nervceller. Om sömnbristen pågick 24 timmar eller mindre påverkades inte nervcellerna. Alvin ger flera rekommendationer om hur framtida studier ska få en högre och mer jämförbar kvalitet.

Han är försteförfattare till artikeln Sleep deprivation and dendritic architecture: a systematic review and meta-analysis. Den är publicerad i tidskriften Sleep.

Samuel Rhedin, stipendiat 2012 samt docent och ST-läkare vid Sachska barn- och ungdomssjukhuset, har blivit Sveriges tv-doktor för barn. Utbildningsradions program med Doktor Samuel har gjort succé sedan de tio första avsnitten började sändas i fjol. Programmen har laddats ner närmare fyra miljoner gånger från UR Play.

Till årets tv-gala Kristallen har serien nominerats i kategorin ”Tittarnas favoritprogram”. Doktor Samuels fem minuter korta avsnitt tävlar mot stora produktioner som Melodifestivalen och Spökjakt.

– Det är jättekul, men oväntat! säger Samuel.

Den andra säsongen av serien har just haft premiär. Samuel tar emot tio nya patienter på sin riktiga arbetsplats. Barnen, som kommer till sjukhuset, har råkat peta upp en leksaksbit i näsan, få hösnuva, lunginflammation eller borrelia. Ett barn behöver kollas för sin diabetes, någon har brutit armen och en annan är allergisk. Doktorn undersöker, frågar, förklarar, behandlar och ger råd.

”Doktor Samuel, han är klok och han är snäll”, som man sjunger i seriens signaturmelodi.

Länk till serien: https://urplay.se/serie/242425-doktor-samuel

Karolina Solhusløkk Höse, stipendiat 2023 och doktorand i medicinsk genetik, fortsätter att forska kring allvarliga tumörer i binjuren. Hon är förstaförfattare av en studie om primäraldosteronism, en sjukdom som orsakas av en tumör i binjuren. Tumören producerar stora mängder av hormonet aldosteron, som ger ett mycket högt blodtryck. 

Karolina har i labbet tillämpat en ny metod utformad av Världshälsoorganisationen (WHO) för att klassificera olika typer av sjukdomen. Genom att undersöka den bortopererade binjuren i mikroskop kan man bedöma risken för att sjukdomen ska återkomma. Hon har delat upp patienterna i gruppen ”klassisk sjukdom” (med bara en tumör) och gruppen ”icke-klassisk sjukdom” (med flera små tumörer). Hon har också granskat skillnaderna i storlek hos tumörerna bland dem som hade flera. Det är viktigt, eftersom patienterna med ”icke-klassisk sjukdom” har stor risk att få återfall i sjukdomen.

Katarina visar att den nya metoden riskerade att alltför många patienter klassades som ”icke-klassiska”. Men om hon inkluderade skillnaderna i storlek mellan tumörerna, blev metoden mer träffsäker.

Artikeln Improving diagnosis in primary aldosteronism using HISTALDO and nodule size metrics är publicerad i tidskriften European Journal of Endocrinology.

 

 

Mikael Axenhus, Stipendiat 2020, ST-läkare vid ortopedkliniken, Danderyds Sjukhus, har det senaste åren publicerat en rad artiklar om behandling av olika frakturer. Han är försteförfattare till sex artiklar som är publicerade under årets första halva. Samtliga bygger på granskning av patientregister.

Artiklarna visar att det finns stora och oförklarliga skillnader i hur patienter behandlas i olika delar av Sverige. De visar också att behandlingarna av benbrott snabbt förändras. Hastiga omställningar verkar ske av hur frakturer i olika delar av kroppen behandlas. Mikael efterlyser därför tydligare nationella rekommendationer för hur specifika frakturer ska behandlas på bästa sätt.

En av Michaels artiklar är Changes in radiocarpal and intercarpal arthrodesis incidence in Sweden: A 16-year retrospective analysis of 5 189 surgeries. Den är publicerad i tidskriften PLoS One.

Isabella Ekheden, stipendiat 2008 och specialistläkare på KS, är sistaförfattare av en artikel om behandlingen av migrän. Hon har granskat vilka patienter som fick tillgång till en nyare och mer effektiv behandling. Den består av antikroppar med ämnet CGRPi.

Problemet är att den är dyr. Medicinen får därför endast skrivas ut av läkare som är specialiserade på sjukdomen. Patienterna måste dessutom ha provat minst två andra billigare migränmediciner.

Isabella och hennes medarbetare har studerat vilka patienter som ordinerades denna behandling i region Stockholm. De fann att behandlingen var ojämlikt fördelad. Patienter med hög socioekonomisk status fick signifikant oftare den effektiva behandlingen i jämförelse med andra.

Artikeln har rubriken Higher socioeconomic status is associated with dispensation of monoclonal antibodies against calcitonin gene-related peptide in migraine: A nested case-control study. Den är publicerad i välrenommerade tidskriften Cephalalgia.