Peter Ueda, stipendiat 2011 och ST-läkare i endokrinologi, forskare vid Karolinska Institutet och University of Tokyo samt docent i endokrinologi har debuterat som populärvetenskaplig författare. Boken heter Man går sin egen väg/Riktningar i sexlöshetens dimma (Natur&Kultur).

Boken består av berättelser kring män som på olika sätt hanterar sin sexlöshet, eller intimitetsbrist som Peter själv också benämner det.

Innehållet är en spinoff till den forskning som Peter gjorde med sin japanska forskningsgrupp om den höga andelen oskulder i Japan och landets låga födelsetal.

Boken har fått mycket uppmärksamhet i olika slags medier sedan den kom ut den 24 mars.
Läs ett utdrag ur boken:
https://www4.nok.se/smak/index.asp?isbn=9789127176539
Läs en presentation på förlagets hemsida:
https://www.nok.se/forfattare/u/peter-ueda/ac53f18a-1b42-4caf-9bee-1e12d353836a
Hör Peter diskutera boken med Fredrik Hillerborg i podden Lära Från Lärda – En fackbok & en författare:
https://larafranlarda.com/peter_ueda/
Peter i SVT kulturnyheterna:
https://www.svt.se/kultur/forskaren-peter-ueda-ger-ut-bok-om-manlig-sexloshet-och-incels?mobilmeny=1
Se artikel i Dagens Industri:

Michael Axenhus, stipendiat 2020 och doktorand vid KI som forskar kring demens, medverkar i SvT-programmet Uppdrag granskning om demens. Det är en serie som kallas När jag inte längre minns dig.

Michael uppmärksammar hur ojämlik vården av demenssjuka är i Sverige. Han visar i sin forskning att det finns mycket stora skillnader: I region Stockholm ställs över 1 200 demensdiagnoser per 100 000 invånare över 65 år. Det är sex gånger fler än i region Jämtland. Se nedan kartan över landets regioner: Ju mer klarröd en region är desto fler demensdiagnoser ställs. Ju mer ljusblå en region är desto färre diagnoser.

– Det är de sköraste människorna som drabbas av denna ojämlikhet. De utgör ingen prioriterad patientgrupp och det beror på åldersdiskriminering, hävdar Michael.

Han drar en parallell mellan demensvården och behandlingen av bröstcancer och säger:                                                           – – Om vården hade varit lika ojämlik för bröstcancer, då hade det varit en nationell kris.

Länk till inslaget (ca 13 minuter in i programmet):

Peter Ueda, stipendiat 2011 samt ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes, biträdande lektor vid KI, forskare vid University of Tokyo och docent i epidemiologi är en av drygt tusen forskare från hela världen som har bidragit till en studie om längd och vikt hos barn och ungdomar. Denna omfattande studie täcker 200 länder.

Resultatet visar att i nästan hela världen har längden slutat öka hos den unga befolkningen som bor i städer. I många rika länder i västvärlden är det barn och ungdomar på landsbygden som påtagligt ökar i längd.

1990 blev barn som växte upp i städer längre än dem som växte upp på landsbygden. 2020 hade denna skillnad försvunnit i de flesta länder förutom i länder söder om Sahara. På landsbygden i dessa länder har längden stagnerat eller till och med minskat.

BMI (Body Mass Index) ökade något mer i städer än på landsbygd förutom i länder söder om Sahara, södra Asien och vissa länder i centrala och östra Europa.

Sammanställningen bygger på uppgifter från 2 325 olika vetenskapliga studier som forskarna har granskat.  Drygt 70 miljoner barn och ungdomar mellan 5 och 19 år ingår i studierna.

Resultatet av den nya studien är viktig, därför att optimal tillväxt av längden är mycket betydelsefull för hälsa och välmående under resten av livet.

Artikeln är publicerad i den mycket välreneommerade tidskriften Nature. Läs Diminishing benefits of urban living for children and adolescents’ growth and development

Peter Ueda, stipendiat 2011 samt ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes, docent i epidemiologi, biträdande lektor vid KI, och forskare vid University of Tokyo har publicerat en studie om risker för fotbollsspelare med att nicka bollen.

Risken med nickningar har länge diskuterats i bl a Storbritannien, där flera tidigare toppspelare har blivit dementa. Fotbollsorganisationer har vidtagit olika åtgärder för att minska nickandet bl a för ungdomsspelare.

Peter och hans kolleger startade studien för att granska hur stor risk fotbollsspelare löper att drabbas av neurogenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och ALS. I studien ingår 7 386 fotbollsspelare som spelat i allsvenskan mellan seriens första mats i augusti 1924  till december 2019. Data är jämförda med en matchande kontrollgrupp.

Resultatet visar att utespelarna har en signifikant ökad risk att få en neurodegenerativ sjukdom i jämförelse med kontrollgruppen. Risken att drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar ökade med 50 procent hos utespelarna.
Denna ökning fanns inte bland målvakterna.

Risken för att få motorneuronsjukdomen ALS var jämförbar med den övriga befolkningen. Parkinsons sjukdom var dock mindre vanlig bland fotbollsspelarna. Peter är förste författare till Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study. Artikeln är publicerad i den välrenommerade tidskriften The Lancet Public Health.

 

 

Professor Rolf Kiessling, ordförande i stipendiekommittén för Carl Tullus Minnesfond, tilldelades i dag en silvermedalj av Karolinska Institutet. Han får medaljen för att han ägnat ”hela sitt yrkesliv åt att bedriva forskning i världsklass vid Karolinska Institutet”.

Rolf är senior professor i experimentell onkologi vid Institutionen för onkologi-patologi. Han ägnar sig åt immunterapi av cancer. KI betonar hans framgångsrika kliniska försök med att behandla patienter med långt framskriden cancer med en kombination av cancervaccin och överföring av adoptiva T-celler.

Rolf Kiessling tog sin läkarexamen vid KI 1974 och disputerade 1976. Som doktorand upptäckte han NK-cellen, den naturliga mördarcellen, som är viktig i immunsystemets försvar mot virus och cancerceller.

Rolf var Carls handledare under hans doktorandstudier vid Cancercentrum.

Medaljen tilldelas dem ”som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet”. Familjen Tullus gratulerar till medaljen.

Beskrivning av NK-celler hämtad från KI:s hemsida om NK-cellens historia.

 

 

Carl Tullus Minnesfond arrangerade på Carl-dagen den 28 januari ett symposium. Det var för att hedra Carls minne och uppmärksamma Minnesfondens 15-årsjubileum. De som var inbjudna vänner, bekanta, släktingar och kolleger till familjen Tullus – de som har stöttat Minnesfonden genom åren – samt anhöriga till stipendiaterna.

Publiken har tackat för symposiet med formuleringar som t ex:

– Som icke-medicinare blev jag belärd utan att bli mästrad. Vilka intelligenta unga ansikten! Prestigelösa och begåvade.

– Det var ett fantastiskt symposium! När man ser dessa unga entusiastiska forskare så inser man att det finns hopp för Sverige

– Ett evenemang som detta symposium lyser upp hela tillvaron!

– Vilket inspirerande och trevligt symposium! Stipendiaterna har imponerande projekt och är imponerande individer med så mycket extra personlighet.

Från trötta möss och fotboll till bröstcancer och demens

Föreläsare vid symposiet var en handfull av de senaste årens stipendiater Gästföreläsare var Peter Ueda, som fick stipendiet redan 2011. Han är numera docent i epidemiologi och biträdande lektor vid KI, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo. 

Stipendiaterna ägnar sig åt helt skilda forskningsfält, Från trötta möss, bröstcancer och fotboll till demens, diabetes och ohälsa i Uganda.

Föredragshållarna bidrog inte bara med föredragen utan också med de musikaliska inslagen. Caroline Schagerholm spelade den första satsen av Mozarts hornkonsert nr 3. Allan Zhao framförde på saxofon The Midnight Sun will never set av Quincy Jones

Björn Wieslander sjöng en visa som han har skapat med hjälp av artificiell intelligens (AI). Tillsammans med ChatGPT har han skrivit Visa om läkarstudenter och forskning. Sången är ett humoristiskt utkast med seriös underton och kan ses som ett inlägg i debatten om varför studenter och yngre läkare måste få möjligheter att forska.

Stipendiaterna har bildat en aktionsgrupp för att driva just denna fråga bland makthavare i riksdag, region, fackliga organisationer och akademi. Kontaktperson är Michael Axenhus, stipendiat 2020.

Se hela programmet för symposiet längre ner på sidan. 

Se bilder från evenemanget under rubriken Symposium 2023.

Längst ner på sidan finns en bild ur Karolinska Sjukhusets intranät, som publicerades en bloggpost om symposiet.

 

Fr v Björn Wieslander, Michael Axenhus, Caroline. Schagerholm, Alvin Brodin, Allan Zhao och Peter Ueda. Leo Ziegel bidrog med ett inspelat föredrag pga resa, Stipendiaterna fick var sin porslinsmugg med sitt namn på följt av epitetet ”är bäst”.

 

Program vid symposium den 28 januari 2023

 

 

På KS intranät publicerades ett inlägg om symposiet

 

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har i över tio år forskat kring den ovanliga och allvarliga cancerliknande sjukdomen Langerhans cell histiocytos (LCH), som främst drabbar barn. Tillsammans med ett ett 40-tal forskare från Singapore, Kina och Karolinska Institutet har hon nu funnit en viktig pusselbit till sjukdomens ursprung.

Forskarna har studerat hur samspelet mellan olika vita blodkroppar bidrar till hur LCH uppkommer. Det har länge funnits olika teorier kring sjukdomens orsak. Teorierna visar sig stämma med resultatet av denna studie. Men avgörande för studien var upptäckten av en relativt ny typ av dendritiska celler, dendritisk cell typ 3 (DC3).

Resultatet av studien visar att de celltyper som är inblandade kan kommunicera med varandra för att utveckla sjukdomen. Kunskapen om detta samspel kan i en framtid leda till behandlingar av denna allvarliga tumör.

Egle är förste författare till artikeln Notch-dependent cooperativity between myeloid lineages promotes Langerhans cell histiocytosis pathology. Artikeln publicerades i decembernumret av den prestigefulla tidskriften Science Immunology, som ges ut av American Association for the Advancement of Science.

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om fotbollsspelare på elitnivå har ökad risk för att få någon sjukdom som orsakas av alkohol. Han och hans kolleger fördjupade sig i 6 007 manliga fotbollsspelare som spelade i Allsvenskan mellan 1924 och 2020. De jämförde dem med en grupp med 56 168 män av motsvarande ålder och boendeort.

Även om det finns flera kända fall av elitfotbollsspelare, som har blivit alkoholiserade, verkar de tillhöra undantagen. Studien visar att det inte är någon skillnad mellan spelarna och männen i den jämförbara gruppen. Elitspelarna, som har varit aktiva i Allsvenskan efter 1960, hade en klart lägre risk för att få alkoholrelaterade sjukdomar. Ännu tydligare var skillnaden i bruk av andra droger. än alkohol. Det verkar alltså som att fotbollsspel på elitnivå skyddar mot att bli missbrukare.

Peter är förste författare i artikeln Alcohol related disorders among elite male football players in Sweden: nationwide cohort study. Den publicerades i julnumret av den prestigefulla tidskriften British Medical Journal.

Björn Wieslander, stipendiat 2013 och forskare vid KI, tilldelas 1 miljon kronor av Hjärt-lungfonden för att studera en ny metod för att diagnosticera pulmonell hypertension, högt blodtryck i lungornas artärer. Projektet ”Magnetkamera som diagnosverktyg för pulmonell hypertension” är en fortsättning på den forskning som Björn ägnade sig åt under två år som post doc vid National Institutes of Health i Bethesda, USA.

Björn ska utvärdera och förfina en ny metod att med hjälp av magnetkamera avbilda flödesmönster i lungornas blodkärl. Målet är att få fram skonsammare metoder för patienterna för att läkarna ska kunna ställa korrekta diagnoser.

 

Vid inledningen till Medicinska Föreningens traditionella luciabal den 13 december tilldelades Allan Zhao diplom från Carl Tullus Minnesfond av Kjell Tullus, Carl pappa,

Allan avlade sin läkarexamen i januari 2021 och antogs samma vecka som doktorand vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Inom området för Reproduktiv endokrinologi och metabolism söker han pusselbitar till varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk för att få olika sjukdomar.

Titeln på den planerade avhandlingen är Fetal programming and epigenetic inheritance via the germline type 1 diabetes and potential association with PCOS.

Under studietiden har Allan varit mycket aktiv i Medicinska Föreningen både kring studiesociala frågor och kulturella aktiviteter. Han har. bl a varit engagerad i fadderverksamhet och introduktionsinternat för nya läkarstudenter samt som musiker och medverkande i spexen och sångare i kören A Scalpella. Han tilldelades hedersutmärkelsen Crux Parva Medicorum år 2020  ”för sitt ovärderliga arbete inom MF”.