Stella Karsten, Med dr och ST-läkare samt stipendiat 2015, har tilldelats Young Investigator’s Award 2022 av tidskriften Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology.

Hon får det för sin artikel Targeting the DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as a novel approach to treat inflammatory diseases. som publicerades i augusti i år.

Artikeln är baserad på hennes doktorsavhandling med en liknande titel, som hon lade fram 2021. Stellas forskning handlar om två specifika enzym, MTH1 and OGG1, som reparerar DNA. De påverkar immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar. När dessa enzymer dämpas minskar ett sjukligt överaktivt immunsvar.

Tidskriften belönar Stella med 1 500 Euro för sitt ”enastående bidrag till fältet farmakologi och toxikologi”

Stella Karsten vid promoveringen i Stockholms stadshus i november 2022

 

 

 

 

 

Docent Peter Ueda, lektor vid Karolinska Institutet och läkare vid Karolinska sjukhuset samt stipendiat 2011, är författare till en bok som utges av Natur & Kultur i mars 2023. Bokens titel är Man går sin egen väg. Den handlar om manlig sexlöshet.

Så här beskriver Peter innehållet i boken på förslagets hemsida:

Mycket av världens mörker kan kopplas till män och sex men vi pratar sällan om manlig sexlöshet och dess konsekvenser.

En stor grupp heterosexuella män lever sina liv utan beröring och intimitet. Frustrationen kan leda till självhat, cynism, uppgivenhet och förakt mot kvinnor och samhället. Men även till motivation för självförbättring eller sökandet efter alternativa sätt att få utlopp för sin sexualitet.

Teorin om en manlig sexuell hierarki där de på botten blir utan har under de senaste 20 åren varit en grogrund för kontroversiella idéer inom manlig självhjälpslitteratur och på nätets manliga diskussionsforum.

Man går sin egen väg beskriver olika synsätt och vägval genom berättelser om kända män som med sin miljonpublik har stort inflytande. Berättelserna varvas med genomgångar och tolkningar av den forskning som har gjorts på ämnet.

Intimitetstorka och ofrivillig sexlöshet påverkar beteenden, självuppfattningar och politiska åsikter. Det är ett centralt ämne, inte bara för männen själva, utan också för samhället i stort.

Samuel Rhedin, Med dr och ST-läkare vid Sachsska barnsjukhuset samt stipendiat 2012, har studerat varför vissa barn drabbas av allvarlig Covid. Det är mycket ovanligt, men för dem som drabbas kan det vara livshotande. Hos barn kallas sjukdomen MIS-C (Multisystemiskt Inflammatoriskt Syndrom – Children).

Samuel och hans forskarkollegor har jämfört medicinska register i Sverige med totalt över två miljoner barn och ungdomar under 19 år. Bland dem fanns det 253 unga som hade drabbats av sjukdomen mellan mars 2020 och december 2021.  

Forskarna identifierade flera faktorer som ökar risken för MIS-C. Risken är högre för pojkar som är mellan fem och elva år, har föräldrar som är födda utomlands, har en livshotande sjukdom, astma samt övervikt.

Samuel är förste författare till artikeln Risk factors for multisystem inflammatory syndrome in children – A population-based cohort study of over 2 million childrenär publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe 

 

Leo Ziegel, stipendiat 2021, deltar tillsammans med forskare i Uganda och Sverige i en långsiktig studie av fysisk och psykisk hälsa i Uganda. I studien, som påbörjades 2018–19, ingår 4 606 personer över 13 år fråntre landsdelar som har olika karaktär. Forskarna träffade deltagarna och intervjuade dem om deras hälsa,samlade in blodprov, mätte olika kroppsliga parametrar och identifierade olika riskfaktorer för framtida ohälsa. Deltagarna följs upp årligen, vid behov oftare (som t ex under pandemin).

Leo är inriktad på den den av studien som handlar om psykiska hälsan. Tillsammans med lokala inhemska forskare ska han studera psykisk hälsa hos unga ugandier. Den planerade titeln på hans avhandling är ”Mental illness and substans use in young urban and rural populations in Uganda”. Handledare är Anna Mia Ekström, överläkare och klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid KI.

Han är andre författare till en artikel som presenterar hela det omfattande forskningsprojektet. Artikeln Cohort Profile: The Africa Medical and Behavioral Sciences Organization (AMBSO) Population Health Surveillance (APHS) in rural, semi-urban and urban Uganda är publicerad i The International Journal of Epidemiology

 

 

Jingcheng Zhao, Med dr samt stipendiat 2017, och hans kollegor ifrågasatte en ”sanning” inom medicinen. De betvivlade uppfattningen om att det är sämre att få transfusioner av plasma och blodplättar från en kvinna jämfört med en man. Åsikten är att det är extra dåligt med blod från en kvinna som har fött barn, 

I studien utnyttjade de den jättestora databas om blodtransfusioner, som Jingcheng har skapat under sina forskarår som doktorand.

Forskarna granskade nära 370 000 patienter som från år 2010 fått en transfusion. De gjorde en uppföljning av deras hälsotillstånd och jämförde dem som hade fått blod från kvinnor (med eller utan barn) och blod från män.

Resultatet visar att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna, varken i kön eller i i ålder.  

Jingchangs forskning kan leda till ett nytt förhållningssätt i världen kring kvinnligt blod.

Jingchens är förste författare till artikeln Mortality Among Patients Undergoing Blood Transfusion in Relation to Donor Sex and Parity: A Natural Experiment, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.

Egle Kvedaraite, Med dr samt stipendiat 2014, har i snart tio år studerat Langerhanns cell histiocytos, en ovanlig cancerliknande sjukdom. Tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet och The Fiona Elsey Cancer Research Institute i Australien har hon deltagit i en studie om hur olika sorters vita blodkroppar i blodet är förändrade vid sjukdomen.

Resultatet visar att olika signalsubstanser i blodet troligen påverkar celler som är specifika för Langerhanns sjukdom. Men de påverkar också bland annat regulatoriska T-celler, som är viktiga i immunförsvaret.

Egle är andre författare till artikeln Plasma Signaling Factors in Patients With Langerhans Cell Histiocytosis (LCH) Correlate With Relative Frequencies of LCH Cells and T Cells Within Lesions, som är publicerad i tidskriften Frontiers in Pediatrics.

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, är ansvarig för en studie om hur utbildningsnivå och inkomst påverkar japanernas intresse för att skaffa barn. Nativiteten i Japan har länge minskat Japan och är nu bland de allra lägsta i hela världen.

Peter och hans forskarkollegor har granskat nativiteten.bland kvinnor och män i Japan födda 1943–1975. Studien visar att andelen barnlösa män födda 1971–1975 uppgick till 39,9 procent. Det är en kraftig minskning mot män födda 1943–1948, där andelen barnlösa var 14,3 procent. Av kvinnorna födda 1971–1975 var 27,6 procent barnlösa jämfört med kvinnor födda 1943–1948, 11,6 procent.

Problemet förstärks av att de som väljer att ha barn föder färre barn än tidigare.

Bland männen utan barn var andelen störst hos lågutbildade och låginkomstagare. Hos kvinnor fanns en motsatt trend med färre barn hos dem med högst utbildning. Denna trend syntes dock inte under de senast studerade åren.

Peter är siste författare till artikeln Salaries, degrees, and babies: Trends in fertility by income and education among Japanese men and women born 1943-1975som är publicerad I tidskriften PLoS One.

 

 

Michael Axenhus, stipendiat 2020, har gjort en studie av hur många i Sverige som har diagnosticerats med någon demenssjukdom under tiden 2015–2020

Antalet personer som har fått diagnosen har minskat under alla dessa år men allra mest under pandemin. Det gäller både bland män och kvinnor i äldsta åldersgruppen (över 85 år.) Mellan år 2019 och 2020 finns det en ytterligare minskning bland män och kvinnor över 75 år. Det gäller speciellt för kvinnor över 85 års ålder.

Orsaken till denna tydliga minskning kan inte bara förklaras med Covid -19, menar forskarna. Många som borde ha sökt hjälp för demens har inte gjort det. Det finns därf risk att många, framförallt äldre kvinnor, inte får den hjälp de behöver.

Michael är förste författare till artikeln Changes in dementia diagnoses in Sweden during the COVID-19 pandemic, som är publicerad i tidskriften BMC Geriatrics.

 

Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi, legitimerad läkare och prefekt vid Karolinska Institutet – samt ledamot av kommittén för Carl Tullus Minnesfond – har av Kung Carl XVI Gustaf tilldelats H.M. Konungens medalj. Det skedde vid en ceremoni i Lovisa Ulrikas matsal på Kungliga slottet.

Han får medaljen i guld av 8:e storleken med högblått band för ”betydande insatser som forskare och folkbildare inom hälsa och träning”.

H.M. Konungens medalj har sedan 1975 tilldelats svenska medborgare ”för särskilda förtjänster” samt anställda vid hovet för lång och trogen tjänst.