28 jan Nytt läkemedel kan ge hopp

Stella Karsten, stipendiat 2015, har tillsammans med forskarkollegor studerat ett potentiellt nytt läkemedel, Karonudib(TH1579).

Studien visar att medlet hämmar aktiviteten hos immunsystemets T-celler, som ibland angriper kroppen egna organ. Det kan leda till autoimmuna sjukdomar som t ex Multiple Scleros (MS) och Crohns sjukdom.

Forskarna drar slutsatsen att Karonudib kan fungera som ett nytt behandlingsalternativ mot autoreaktiva T-celler för patienter med autoimmuna sjukdomar som MS.

De konstaterar också att Karonudib inte verkar skada varken andra celler och vilande T-celler i immunförsvaret.

Stella är förste författare till artikeln MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells, som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation.

07 jan Egle disputerar 28 januari

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, disputerar den 28 januari 2021 kl 9.30.

Avhandlingens titel är Human melodi cells in cancer, inflammation, and infection. Egles har forskat kring en viss typ av immunceller, myeloida celler, som bl a har till uppgift att bekämpa virus och bakterier. Hon har studerat vad som händer när de inte sköter sina uppgifter, speciellt när det gäller tre olika kliniska tillstånd: Langerhans cellhistiocystos (en sjukdom mellan cancer och inflammation), inflammatorisk tarmsjukdom och Covid-19.

Opponent är Marco Prinz, Institute of Neuropathologie University Medical Centre Freiburg.

Huvudhandledare har varit professor Jan-Inge Henter, överläkare och professor i barnonkologi vid KI.

Betygsnämnden består av professorerna Liv Eidsmo, Köpenhamns universitet, Karin Loré, KI  och Eva Sverremark-Ekström,  Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Campus Flemingsberg, V4, ANA Futura, Alfred Nobels Allé 8. Den sänds också via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61472692600.

12 dec Stipendiat 2021: Leo Ziegel

Årets stipendiat i Carl Tullus Minnesfond heter Leo Ziegel. Han är AT-läkare (Forskar-AT) och doktorand vid Institutionen för global folkhälsa.

Tillsammans med lokala forskare i Uganda ska han studera psykisk hälsa hos den ugandiska befolkningen.

Ända sedan första studieåret har han varit mycket aktiv inom Medicinska föreningen och vid olika organ inom Karolinska Institutet. Han har ägnat sig mest åt frågor som rör utbildning och friskvård.

Han är fortfarande aktiv – inom två skilda områden: Dels som ledamot av konsistoriet, KI:s högsta beslutande organ, dels som dansare i MF:s grupp Dragplåstret, som brukar underhålla tillsammans med MF-orkestern Blåslaget.

Leo tilldelades stipendiet vid ett event på Zoom med stipendiekommitten, familjen Tullus och tidigare stipendiater, som samtidigt hade sin årliga alumn-träff. Stipendiaten 2020, Michael Axenhus, ledde en diskussion på temat ”Vilka hinder möter unga läkare som vill forska?”

09 nov Stella disputerar 17 december

Stella Karsten, stipendiat 2015, disputerar fredagen den 17 december kl. 14.00.

Avhandlingens titel är The DNA repair enzymes MTH1 and OGG1 as targets to treat inflammation. Stellas forskning handlar om hur specifika enzym kan påverka immunsystemet vid inflammatoriska sjukdomar.

Opponent är Ola Winqvist, professor i klinisk immunologi, verksam vid ABC Labs.

Huvudhandledare har varit professor Thomas Helleday, institutionen för onkologi-patologi vid KI. Bihandledare: Dr Ulrika Warpman Berglund och dr Christina Kalderén vid samma institution samt Karin Cederbrant, Associate Professor vid Linköpings universitet.

Betygsnämnden består av professorerna Petter Brodin och Qiang Pan-Hammarström vid KI samt lektor Nelson Gekara, Stockholms universitet.

Disputationen äger rum på Bioclinicum i sal J 3:11 Birger &Margareta Blombäck, NKS. Den sänds också via Zoom.

11 okt Sök 2021 års stipendium ur Carl Tullus Minnesfond

Välkommen att söka Carls Tullus Minnesstipendium 2021.

I mitten av december kommer kommittén att utse den 14:e stipendiaten.

Skicka din ansökan senast fredag den 12 november!

11 sep Blodtrycket har sänkts i världen

Peter Ueda, stipendiat 2011, är en av tio svenska forskare, som har medverkat i ett globalt WHO-projekt med flera hundra internationella forskare. De har studerat hur bra man diagnosticerar och behandlar högt blodtryck runt om i världen. Över hundra miljoner patienter ingår i studien.

Högt blodtryck är den viktigaste behandlingsbara faktorn till alltför tidig död. Resultatet visar att cirka 20 procent av patienter med högt blodtryck i hela världen är välbehandlade. Men det skiljer sig mycket mellan olika länder.

I topp ligger Sydkorea, Kanada och Island. I dessa länder är fler än hälften av patienterna välbehandlade. Lägst ner ligger fattiga länder i Afrika och Oceanien.

De allra flesta länder genomgått en förbättring sedan tidigare studie. Störst förbättringar finns i Costa Rica, Taiwan, Kazakhstan, Sydaftika, Brasilien, Chile, Turkiet och Iran. Det är länder som nyligen kommit in i gruppen av så kallade höginkomstländer. 

Behandlingsresultatet i dessa länder var bättre än i de flesta länder som länge har varit höginkomstländer. 

Resultatet av den svenska undersökningen är nedslående. Sverige tillhör de sämsta länderna i Europa. Bara cirka 20 procent av patienterna med högt blodtryck är välkontrollerade. Det betyder att vi ligger på genomsnittet av världens länder.

Studien är publicerad i den högt ansedda tidskriften The Lancet (impact faktor: 79,321). Läs artikeln med rubriken Worldwide trends in hypertension prevalence and progress in treatment and control from 1990 to 2019: a pooled analysis of 1201 population-representative studies with 104 million participants

27 aug Skadliga T-celler kan hämmas

Stella Karsten, stipendiat 2015, ställer sig en grundvetenskaplig fråga: Hur kan man minska inflammation orsakad av så kallade T-celler, en typ av vita blodkroppar?

Hennes forskning visar att ett ämne, som kallas MTH1, finns i aktiva T-celler. Dessa celler kan angripa kroppens egna organ och orsaka till exempel autoimmuna sjukdomar. I försök med möss som har encefalit, inflammation i hjärnan, minskar halten av MTH1 i deras T-celler, om de behandlas med hämmaren Karonudib (TH1579). Förhoppningen är att det i framtiden går att utveckla Karonudib till ett läkemedel mot till exempel MS.

Stella är första författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Cell Death and Differentiation. Läs artikeln med rubriken MTH1 as a target to alleviate T cell driven diseases by selective suppression of activated T cells

08 jul Vita blodkroppar kämpar mot inflammerad tarm

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har skrivit en översiktsartikel i tidskriften Immunology om neutrofilernas betydelse för inflammatorisk tarmsjukdom.

Neutrofiler är en typ av vita blodkroppar, en av de vanligaste som ingår i immunförsvaret. De ingriper snabbt vid inflammation och skador på vävnader.

I artikeln sammanfattar Egle vad vetenskapen i dag vet om hur neutrofilerna ingriper vid inflammatorisk tarmsjukdom och hur de påverkar T-celler, en annan typ av vita blodkroppar som patrullerar i blodet och lymfsystemet.

Läs artikeln med rubriken Neutrophil-T cell crosstalk in inflammatory bowel disease

03 apr Björn inspirerar till forskning

Underläkar/Kandidatföreningen hos Svenska läkaresällskapet vill stimulera till forskning och har därför bjudit in Björn Wieslander, stipendiat 2013, att hålla en inspirationsföreläsning.

– Hur börjar man forska egentligen?

Det är rubriken på Björns föreläsning den 12 april. Han håller den via Zoom från Bethesda utanför Washington DC, USA. Där har han en tjänst som postdoc vid National Institutes of Health. Han ingår i en forskargrupp som har som mål att utveckla en ny magnetkamera. Det är ett samarbetsprojekt mellan NIH och industrikoncernen Siemens AG.

13 mar Lunginflammation kan ge astma

Samuel Rhedin, stipendiat 2012, har publicerat en artikel kring ett ämne som varit omdebatterat i decennier:

– Leder lunginflammation under spädbarnsåret till astma senare under barnaåren?

Han och andra forskare har granskat ett svenskt register med närmare en miljon sjuka barn för att studera sambandet mellan lunginflammation som spädbarn och astma som fyraåringar. Deras data visar att det finns ett samband.

Barn med lunginflammation var överrepresenterade bl a hos pojkar, dem som var för tidigt födda och dem som var födda med kejsarsnitt. Sjukdomen var också överrepresenterad bland barn vars moder var rökare, barn till föräldrar med låg utbildningsnivå och föräldrar som själva hade astma.

Samuel är förste författare till artikeln som är publicerad i den välrenommerade tidskriften Chest. Läs artikeln med rubriken Pneumonia in Infancy and Risk for Asthma: The Role of Familial Confounding and Pneumococcal Vaccination.