Professor Rolf Kiessling, handledare till Carl Tullus samt ledamot av Minnesfondens stipendiekommitté, har utsetts till mottagare av Lifetime Achievement Award av The Association for Cancer Immunotherapy (CIMT).

Han får utmärkelsen ”för sitt banbrytande arbete kring immunterapi mot cancer” och för sin upptäkt av naturliga mördarceller (NK-celler). I år har det gått 50 år sedan upptäckten.

Rolf var doktorand vid KI, när han ett halvår efter sin läkarexamen publicerade upptäckten av NK-cellerna. Han är försteförfattare till arbetet ”Natural” killer cells in the mouse… med Hans Wigzell och Eva Klein som medförfattare. I rubriken satte de citattecken kring ordet naturlig, eftersom de inte visste vad de hade hittat. De förstod inte att de hade spårat upp en mycket viktig del av kroppens medfödda immunförsvar.

– Vi kallade dem Natural killers cells, eftersom de verkade vara födda med förmågan att förgöra.

Rolf är senior professor i experimentell onkologi vid Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han ägnar sig åt avancerad immunterapi av cancer. Han utför framgångsrika kliniska försök med att behandla patienter med långt framskriden cancer med en kombination av cancervaccin och överföring av adaptiva T-celler.

Priset från organisationen CIMT delas ut vartannat år till en europeisk forskare som har gjort betydande bidrag till utvecklingen inom immunterapi för cancer. Priset består av 10 000 Euro.

Louisa Azizi, stipendiat 2024, doktorand som gör Forskar-AT på KS Huddinge, fortsätter sin forskning kring nervsjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros). Tillsammans med kollegor har hon studerat ett speciellt protein, plasmatroponin (cTnT), för att se hur musklerna hos ALS-patienter har drabbats. Ämnet cTnT är ett rutinprov för att diagnosticera hjärtinfarkt.

Louisa och hennes kollegor visade att det fanns ett samband mellan nivån av cTnT hos ALS-patienterna och antalet muskelgrupper som hade drabbats av bortfall av nervimpulser.

Forskarna anser att cTnT kan bli ett rutinprov för att bedöma allvarlighetsgraden av ALS, förutsatt att deras resultat kan bekräftas i större studier.

Louisa är en av medförfattarna till artikeln Plasma troponin T reflects lower motor neuron involvement on electromyography in amyotrophic lateral sclerosis som är publicerad i tidskriften Brain Communications.

 

 

Samuel Rhedin, stipendiat 2012 samt docent och ST-läkare vid Sachska barnsjukhuset, har tillsammans med kollegor granskat astmaläkemedlet montelukast. I mindre studier har medicinen påvisats ge risk för allvarliga psykiska biverkningar som oro, depression och även självmord. En varning för denna biverkan finns på läkemedelsförpackningen.

I denna nya stora registerstudie ingår nära 75 000 barn mellan 6 och 17 år.  I studien jämfördes inrapporterade psykiska symptom hos barn som hade fått läkemedlet montelukast med barn som hade fått medicinen LABA. Forskarna fann inga skillnader mellan grupperna i hur ofta psykiska symptom uppkom.

Studien Montelukast Use and the Risk of Neuropsychiatric Adverse Events in Children är publicerad i den prestigefyllda tidskriften JAMA Pediatrics.

Allan Zhou, stipendiat 2022, doktorand som gör Forskar-AT vid St Görans sjukhus, fortsätter att forska kring typ 2-diabetes, s.k åldersdiabetes. Sjukdomen leder bl.a. skador på insidan av blodkärlen, det s.k. endotelet. Det är en viktig riskfaktor för hur sjukdomen utvecklas.

Man vet att de röda blodkropparna i sig kan bidra till skadan på endotelet. Allan och hans kollegor har studerat på vilket sätt blodkropparna förstör kärlen. De fann att de röda blodkropparna släppte ut små blåsor i kärlen. Blåsorna innehöll ett enzym, arginase 1, som bidrog till kärlskadan. Den nya kunskapen kan i framtiden leda till möjligheter att förebygga denna typ av kärlskador.

Allan är en av medförfattarna till artikeln Erythrocyte-derived extracellular vesicles induce endothelial dysfunction through arginase-1 and oxidative stress in type 2 diabetes. Artikeln är publicerad i den ansedda tidskriften Journal of Clinical Investigations.

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013 och forskare i klinisk fysiologi, har med en grupp internationella forskare studerat hur bra magnetröntgen (MR) är på att avgöra om hjärtats vänstra kammare och hjärtats högra kammare drar i otakt. Denna s.k. dyssynkroni leder till att hjärtat pumpar sämre. Med hjälp av en inopererad pacemaker kan hjärtat bli bättre på att slå i takt.

I studien visar Björn med kolleger vilka faktorer av MR-undersökningen som bäst visar att hjärtat pumpar ineffektivt. Att utnyttja MR på detta sätt kan vara ett bra sätt att hitta de patienter som har mest nytta av pacemakern.

Artikeln har rubriken  Accuracy of left ventricular mechanical dyssynchrony indices for mechanical characteristics of left bundle branch block using cardiovascular magnetic resonance feature tracking. Den är publicerad i tidskriften European Heart Journal – Cardiovascular Imaging.

 

 

Leo Ziegel disputerar den 28 mars på avhandlingen ”Mental health/illness and its social determinants in Uganda”.

Han har studerat hur sociala faktorer påverkar den psykisk hälsa hos befolkningen i Uganda. I samarbete med en forskningsorganisation i Uganda, Africa Medical and Behavioral Sciences Organisation (AMBSO), har han undersökt
lokalbefolkningens syn på begreppet psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Leo och hans kolleger har också samlat in data om hur vanligt det är med ångeststörningar och riskbruk av alkohol.

Studien visar att den främsta orsaken till psykiska problem och sjukdomar är utbredd fattigdom, i mindre utsträckning droganvändning och våldsutsatthet. Övernaturliga förklaringar som magi eller förfäders andar, som är vanliga i andra studier, nämndes inte här. Samhällsledare beskrev hur stigmatiseringen av människor med psykiska problem hindrar dem från att klara av sin situation och få hjälp.

Riskbruk av alkohol var särskilt vanligt bland dem som bor i semiurbana områden. I Uganda växer dessa områden snabbt på grund av hög befolkningstillväxt. Människor lever ofta här under otrygga förhållanden. Enligt denna studie fanns riskbruk hos fem procent av kvinnorna och 18 procent av männen som deltog i studien. 

Länk till avhandlingen i KI Open Archive: https://doi.org/10.69622/27952284

Huvudhandledare har varit Anna Mia Ekström, professor vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet,

Bihandledare har varit docent Anna-Clara Hollander, institutionen för global folkhälsa, KI och docent Anders Hammarberg, institutioenen för klinisk neurovetenskap, KI samt PhD Fred Nalugoda, Africa Medical and Behavioral Sciences Organization.

Opponent är Noeline Nakasujja, Associate Professor, Department of Psychiatry, College of Health Sciences, Makerere University, Kampala, Uganda.

Lokal och tid: Inghesalen, Tomtebodavägen 18A, kl 9.00
Disputationen går också att följa via zoom: https://nyheter.ki.se/kalender/disputation-leo-ziegel

 

 

Alvin Brodin, ST-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset I Huddinge och stipendiat 2018, disputerar fredag den 14 februari. Avhandlingens titel är On the Stability of Dendritic Architecture: Roles of Nogo Receptor 1 and Sleep.

Alvins har ägnat sig åt grundforskning kring den formbara hjärnan. Hans fokus i avhandlingen är hjärnans så kallade plastiska förmåga, dvs dess förmåga och behov av att vara formbar och att klara nya uppgifter. Han har studerat hur två olika processer reglerar hjärnans plasticitet.

Den ena processen handlar om hur den centrala receptorn, som kallas NgR1, påverkar hjärnans anpassningsförmåga samt också kan påverka hur minnen bildas.

Den andra processen handlar om sömn och brist på sömn, en mycket central fråga som fortfarande är mycket av en gåta. Alvin har både i djurstudier och i en översikt av litteraturen försökt att bättre förstå hur sömn påverkar hjärnans plastiska förmåga.

Länk till avhandlingen.

Alvins huvudhandledare har varit dr Tobias Karlsson, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Professor Lars Olson vid samma institution har varit bihandledare.

Opponent är dr Marta Zagrebelsky, avdelningen för cellulär neurobiologi, Technische Universität Braunschweig, Tyskland.

I betygsnämnden ingår professor John Axelsson, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.och professor Abdel el Manira vid samma institution samt dr Jonathan Cedernaes, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.

Disputationen äger rum kl 9.00 i lokalen Ulf von Eulersalen J3:06, BioClinicum, NKS, Solnavägen 30, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Följ disputationen digitalt via denna länk!

Alvin får hjälp av dottern Freya att spika upp avhandlingen på KI:s Universitetsbibliotek

 

Odlade nervceller från hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för minne och inlärning

Stipendiekommittén har utsett Louisa Azizi till 2024 års stipendiat i Carl Tullus Minnesfond.

Hon utexaminerades i somras, är nybliven AT-läkare (Forskar-AT) och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Louisa forskar kring ALS, en neurodegenerativ sjukdom som leder till att kroppens muskler gradvis förtvinar. Hennes handledare är Caroline Ingre, överläkare vid KS Huddinge och docent vid KI/ALS Clinical Research Group.

Louisa har under hela studietiden varit aktiv inom Medicinska Föreningen, bl a som ordförande för Läkarsektionen.

Stipendieutdelningen kommer att äga rum den 12 januari. Stipendiet består av 20 000 kr till fördjupade studier.

Läs mer om henne här.

Peter Ueda, stipendiat 2011, numera biträdande lektor vid KI, docent i epidemiologi, ST-läkare i endokrinologi vid Centrum för diabetes samt forskare vid University of Tokyo.

Peter Ueda och hans kolleger har i tre studier under året undersökt risken för allvarliga biverkningar av de nya medicinerna mot diabetes. Det gäller läkemedel som t ex Ozempic som innehåller sk GLP-1-receptoragonister. Dessa läkemedel har blivit framgångsrika, omtalade och omdiskuterade också som bantningsmediciner.

Peter och hans kolleger visar i en skandinaviska studie med närmare 300 000 diabetespatienter att användningen av dessa läkemedel varken ökade risken för självmord, självskador, depression eller oro.

I andra skandinaviska studier har Peter och hans kolleger undersökt risken för människor som tar dessa läkemedel att bl a drabbas av cancer i sköldkörteln eller att få tarmvred. De fann inget samband.

Peter är förste författare till artikeln GLP-1 Receptor Agonist Use and Risk of Suicide Death. Den är publicerad i den välrenommerade tidskriften JAMA Internal Medicine.