Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har med en grupp forskare gjort en grundvetenskaplig studie kring hur olika celler i immunförsvaret förändrar sig vid en Covid-infektion.

De har gjort en omfattande kartläggning av de systemet med mononukleära fagocyter, dvs ett system av vita blodkroppar som äter upp främmande partiklar.

Forskningens resultat skulle kunna bidra till att det utvecklas nya vaccin. De skulle också kunna leda till en bättre kontroll av den inflammatoriska stormen som Covid-patienter utsätts för – utan att immunsystemets förmåga att rensa viruset påverkas.

Egle är förste författare till artikeln som är publicerad i den mycket ansedda tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Läs artikeln med rubriken Major alterations in the mononuclear phagocyte landscape associated with COVID-19 severity.

 

Jincheng Zhao, stipendiat 2017, har studerat om friska personer som ofta donerar trombocyter (blodplättar) löper någon risk av att vara blodgivare. Trombocyter är viktiga för att behandla patienter med allvarliga blödningar på grund av trombocytbrist.

I studien ingår ca 75 000 givare av blodplättar och plasmaferes i Sverige mellan 1996 och 2017. Resultatet visar att de som ofta donerar trombocyter utsätter sig för en ökad risk för infektioner. Vissa givare fick brist T-celler, en typ av vita blodkroppar. Det är alltså viktigt att följa nivån av T-celler hos givarna så att de inte utsätts för några risker för egen del.

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion. Läs artikeln med rubriken Frequent platelet donation is associated with lymphopenia and risk of infections: A nationwide cohort study.

 

Peter Ueda, stipendiat 2011, har studerat om pandemin påverkade antalet självmord i Japan. Han och hans kolleger jämförde drygt 90 000 självmord under åren 2016–2020 med antalet självmord april – november 2020.

Han fann en ökning hos män under oktober och november månad. Bland kvinnor ökade självmorden mellan juli och november. Ökningen var störst hos män under 30 år och hos kvinnor upp till 50 års ålder. I dessa grupper var antalet självmord nästan fördubblat.

Peter är sisteförfattare till artikeln som är publicerad i JAMA Open Network. Läs artikeln med rubriken Assessment of Suicide in Japan During the COVID-19 Pandemic vs Previous Years.

 

Michael Axenhus, just utsedd till stipendiat 2020, ingår i en forskargrupp som har kommit fram till att proteinet huntingtin kan spela roll för att utveckla Alzheimers.

I ett projekt studerades nivån av huntingtin i hjärnan hos patienter med Alzheimers samt var i nervcellerna det samlas. Det visade sig att huntingtin ansamlas i pyramidala neuronrika områden inklusive hippocampus, dvs i nervceller som har en nyckelroll i kognitiva funktioner.

Michael är förste författare till studien som är publicerad i tidskriften Current Alzheimer´s Research. Läs artikeln med rubriken Huntingtin Levels are Elevated in Hippocampal Post-Mortem Samples of Alzheimer’s Disease Brain.

 

 

Björn Wieslander, stipendiat 2013, har fått en tjänst som postdoc hos National Institutes of Health (NIH) i USA, världens största statliga forskningsfinansiär

Han medverkar i utvecklingen av en ny typ av magnetkamera, ett projekt som är ett samarbete mellan NIH och tyska industrikoncernen Siemens.

Målet är att utveckla och testa en kamera med ett svagare magnetfält än vad som vanligen används och samtidigt bibehålla kvaliteten på bilderna, säger Björn.

Lägre styrka på magnetfältet ska ge billigare kameror.

– Dagens MR-kameror är dyra att producera och kräver underhåll. Undersökningsrummet måste också specialbyggas för att tåla magnetkamernas tyngd och vibrationer.

Men vinsten med den nya kameran är inte bara lägre kostnader.

– Den har på vissa särskilda sätt bättre förutsättningar att avbilda organ där gas möter vätska, som t ex lungor, luftvägar och tarm.

Syftet är också att kameran ska vara säkrare för patienter med metallimplantat som inte är anpassade till starka magnetfält, till exempel pacemakers.

Trots pandemins inreserestriktioner, som USA har utfärdat, blev Björn beviljad ett National interest exception för att börja sin position som Advanced pulmonary imaging fellow.

Han tror att det beror på att hans amerikanska forskargrupp även arbetar med att undersöka hur den nya sortens magnetkamera kan användas för att undersöka patienter som är drabbade av Covid-19.

Pandemin påverkar forskningen. Det är enbart bildinsamling med den nya prototyp-magnetkameran som utförs i labbet. Resten är distansarbete.

– Min grupp har varit väldigt välkomnande och lätt att komma in i. Det har också underlättat för mig att en svensk post-doc kollega samtidigt har börjat i gruppen.

– Det märks även på många sätt att NIH har många system och lösningar på plats för att stötta nya internationella medarbetare. Mental hälsa, isolering och de mentala effekterna som kulturkrockar kan få är alla ämnen som kanske fått särskilt fokus under pandemin.

– Det är en spännande tid i USA. Det är intressant lära känna en annan forskningsmiljö och se de skillnader i inställning till pandemin som finns jämfört med Sverige.

– Sjukhusdelen av NIH är speciell, då alla patienter behöver delta i någon form av studie för att vårdas här. Samtidigt är all vård gratis här – till skillnad mot resten av USA.

Sjukhuset ligger i Bethesda, en stad nordväst om Washington DC. I närheten av NIH:s största campus bor Björn.

En gång i veckan tar Björn paus från forskningen och åker in till centrala Washington. På grönområdena kring Washington-monumentet, inte långt från Vita huset, spelar han distanserad fotboll med ett gäng – alla iförda ansiktsmask. Under oroligheterna kopplat till amerikanska valet i januari fick fotbollen pausas tillfälligt under några veckor, men är nu igång igen.

Årets stipendiat, Michael Axenhus, är AT-läkare (forskar-AT) och doktorand i neurovetenskap med fokus på kognition och minnesfunktion.

Vid stipendieutdelning, som i år ägde rum digitalt, höll han en kort presentation om sin forskning kring Alzheimers sjukdom.

Mötet var en kombination av stipendieutdelning och alumnträff för Minnesfondens tidigare tolv stipendiater. Ledamöter i stipendiekommittén deltog också. Moderator var Caroline Schagerholm, stipendiat 2019.

Liksom tidigare år ägde stipendieutdelningen rum på Luciadagens afton.

Egle Kvedaraite, stipendiat 2014, har publicerat en artikel om patienter med Langerhans cellhistiocytos, en gåtfull sjukdom i gränslandet mellan cancer och inflammationssjukdom.

Hon och hennes kollegor har studerat tre patienter som hade både Langerhans cellhistiocytos (LCH) och tarmsjukdomen Crohn. Denna ovanliga kombination fick forskarna att fokusera på signalsubstansen interleukin 23, som har välkänd roll i immunsvaret vid Crohns sjukdom. De undersökte 55 patienter med LCH och upptäckte att de hade en förhöjd halt av denna substans.

Forskarnas slutsats är att läkare ska ha både Langerhans cellhistiocytos  och Crohns sjukdom i åtanke, när det gäller patienter med inflammatoriska magproblem.

Studien är genomförd i samarbete med forskare i Australien och Frankrike. Artikeln har titeln Patients with both Langerhans cell histiocytosis and Crohn’s disease highlight a common role of interleukin-23. Den är publicerad i Acta Paedriatrica.

Erik Berglund, stipendiat 2010, har antagits som docent i experimentell transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet. Han har arbetat som kirurg vid Karolinska sjukhuset och vid Columbia University i New York. Han är numera vd för ITBMed i New York, ett biofarmakologiskt företag som forskar kring Siplizumab, en monoklonal antikropp.


                                                    

Jingcheng Zhao, stipendiat 2017, har utrett om blodgivare löper högre risk för att få blodcancer. Han har gjort en uppföljning av över en miljon blodgivare i Sverige. I studien ingår givare mellan 1980 och 2017, sammanlagt 19,5 miljoner personår. Jingcheng och hans kollegor konstaterar att risken för leukemi eller lymfom inte är förhöjd hos blodgivare jämfört med normalbefolkningen.

 

Artikeln är publicerad i tidskriften Transfusion, tidskrift för American Association of Blood Banks. Titeln är Risk of hematological malignancy in blood donors: A nationwide cohort study.