Allan Zhao

Stipendiat 2022

För sitt ambitiösa sökande
efter pusselbitar om diabetes  
och arbete för ökad gemenskap  
bland nya läkarstudenter  
samt för sång, musik och spex

Allan Zhao

Presentation

”Forskning är en rolig lagsport”

Han tycker om att sjunga i kör, spela i band, delta i lagsporter och samarbeta i en forskargrupp. Allan Zhao, stipendiat 2022 i Carl Tullus mInnesfond, är i högsta grad en lagspelare – även om han med glädje också spelar solo, ofta på saxofon.

Han tror på Aristoteles tankar om att helheten är större än summan av delarna.

– Jag gillar att arbeta i team. Man kan nå långt med en bra laganda, säger Allan, och ger som exempel när han i gymnasiet spelade basket i ett lag utan stjärnspelare.

Tack vare solidariteten i lagen lyckades man bli fyra i SM (i sin åldersgrupp) och tvåa i inofficiella nordiska mästerskapet (Scania Cup).

Forskningen som lagsport

Det finns likheter mellan att vara en del av ett idrottslag och att ingå i en forskargrupp. Så redan efter att ha studerat en termin på läkarlinjen hörde sig Allan för hur man gör för att börja forska. (Man skulle kunna tro att KI hade en instruktionsbok eller länk till en hemsida att hänvisa intresserade till. Det finns dock inte.)

I stället var det en kompis som tipsade om en forskargrupp med Sergiu-Bogdan Catrina, lektor och överläkare vid Centrum för diabetes, som gruppledare.

I hans laboratorium har Allan tillbringat massor av kvällar och helger under studietiden. Förutom att lära sig grundläggande hantverk inom medicinsk forskning har Allans arbete också bidragit till ett par publicerade vetenskapliga studier. Han har också fått en insikt:

– Sergiu visade mig att det är möjligt att kombinera kliniskt arbete med preklinisk forskning.

Det är vad Allan själv vill göra i framtiden. Han är beslutsam att bli kliniker, inom vilken specialitet vet han dock ännu inte. Men ett är säkert: Han kommer inte att bli kirurg.

– Timmarna i operationsrummet var de tråkigaste på hela utbildningen, säger Allan.

Pusselbitar om diabetes

Inom forskningen fortsätter han att fördjupa sig i frågor kring diabetes. Sedan ett år är han doktorand hos docent Qiaolin Deng vid Institutionen för Fysiologi och farmakologi/Utvecklingsbiologi och reproduktiv medicin.

Allan söker pusselbitar till frågan varför barn till gravida kvinnor med diabetes typ 1 har ökad risk för att få vissa sjukdomar.

Den preliminära titeln på avhandlingen är Fetal programming and epigenetic inheritance via the germline in type 1 diabetic and potential association with PCOS.

Stipendiepengarna planerar Allan att utnyttja för att delta i en internationell konferens och lära sig nya labbmetoder. Kanske blir det att lära mer om Single cell RNA-sequencing, en avancerad metod för att studera biologiska funktioner i olika typer av celler – en enskild cell åt gången.

Det ständiga lärandet är det bästa med forskningen, enligt Allan. Till det bästa hör också att arbetsuppgifterna hela tiden varierar.

– Man måste tycka att forskning är kul och uppskatta fördelarna. Annars väljer man inte att ha längre arbetsdagar och vara sämre betald än en AT-läkare (ca 5000 kr mindre i lön per månad).

Mormor väckte nyfikenheten

Mormor var den som först väckte Allans intresse för forskning. Hon var övertygad om den läkande effekten hos en huskur med äppelcidervinäger.

Som ett slutprojekt i gymnasiet valde Allan att testa om mormor hade rätt. Han studeradevinägerns antibakteriella egenskaper på en hudbakerie, Micrococcus luteus.

Resultatet gick tvärt emot vad han hade förväntat sig. Så här efteråt inser han flera möjliga felkällor och funderar fortfarande nyfiket på det rätta resultatet.

Allan är tacksam för den inspirerande och engagerade handledning som han fick av Annette Carlström, lektor i biologi vid Katedralskolan i Lund. Han har redan bestämt att hon ska få avhandlingen som tack.

”Ovärderligt ideellt arbete i MF”

Allan har maximerat sina elva terminer vid Karolinska Institutet genom att vid sidan av studierna och forskningen också engagera sig i Medicinska Föreningen. Allan har fått hedersutmärkelsen Crux Parva Medicorum för detta ”ovärderliga ideella arbete inom Medicinska Föreningen”.

Studiesociala frågor och kultur har han ägnat mest tid åt. För att öka gemenskapen bland läkarstudenterna har han bl a arbetat med fadderverksamhet och att arrangera internat för nya studenter.

Sitt intresse för musik har han kanaliserat genom att sjunga i MF:s kör A Scalpella samt spela i band och stå på scen i spex.

– Jag har fått massor av nya vänner genom att vara aktiv i MF. Jag känner folk från både äldre och yngre årskurser, det är roligt!

Vad är tricket för att få ihop alla aktiviteter och engagemang i almanackan?

– Man måste planera bra, inte ta på sig för mycket och, det viktigaste av allt: Man måste boka in egentid och tid för social avkoppling, säger Allan.

Det är liv och rörelse i hans välfyllda almanacka. Men under arbetstid är luften fylld av lugn och ro. Varken cellisten Yo-Yo Ma eller pianisten Lang Lang, som är Allans favoriter för att de kombinerar musikalisk elegans och lekfullhet, har tillträde till labbet.

Allan föredrar att arbeta i tystnad.

Barbro Westman Tullus