Robin Zhou

Länge drömde Robin Zhou om att bli rymdforskare. Han skulle studera partikelfysik och resa ut i rymden. Men när det var dags för anmälan till högskolan hade det uppstått en stark dragningen till Karolinska Institutet. 

Han befarade att rymdäventyret skulle leda till ett enformigt skrivbordsarbete och insåg att utforskningen av människokroppen kunde bli en ännu mer spännande upptäcktsfärd. 

Att han skulle forska var självskrivet. Lika uppenbart var det att han skulle forska vid Karolinska Institutet – trots uppväxten i Uppsala. 

– Det var just forskningen på KI som lockade mig hit, säger Robin, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik och AT-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. 

Planeringen av de kommande fyra, fem åren är klar: Att disputera och avsluta AT, få läkarlegitimation och fortsätta som post-doc, gärna i San Fransisco eller Toronto. Stipendiesumman från Carl Tullus Minnesfond ska han ta med sig utomlands.

Det sociala livet är viktigt 

Att studera i Uppsala lockade honom alltså inte, men däremot att ta med sig stans traditioner av studentaktiviteter till KI. Han engagerade sig i Medicinska Föreningen och satsade dels på att välkomna nya läkarstudenter, dels ordna fester och andra aktiviteter för att få alla kategorier av studenter att uppleva gemenskap med varandra. Målet var ”alla skulle känna sig som hemma vid KI”. 

– Att ha ett socialt liv som student är helt avgörande för både studierna och för att man ska må bra.

När jag frågar Robin om vilka hans bästa erfarenheter är av elva terminer vid KI, svarar han utan att tveka. Hans topplista består av tre erfarenheter, som ”alla är lika viktiga”. 

Singapore, studentliv och forskning 

Han nämner att utbytesmånaderna i Singapore gav honom genomgripande nya upplevelser och kunskaper både professionellt och privat.

Studentlivet gav honom vänner, glädje och praktiska erfarenheter. ”Vi blev proffs på att organisera fester och planera allt – från budget till städning.” 

Forskningen betecknar han som det roligaste en KI-student kan göra. Han framhåller både det intellektuella och praktiska arbetet, men också gemenskapen med kollegor i labbet från hela världen. 

Vid sidan av studierna och sitt sociala liv ägnade Robin de första fyra terminernas kvällar, helger och lov åt forskningsförberedande extrakurser. Efter att ha fått inblick i litet av varje bestämde sig han för att djupdyka i hjärnan. ”Människans mest komplexa och fascinerande organ”, enligt Robin.

Han sökte sig till avdelningen för neurogeriatrik och Bengt Winblad, professor i geriatrik, nestor inom alzheimerforskning och proffs på att handleda doktorander. (Han lär vara uppe i 150 doktorander, kanske 200.) 

Tidig upptäckt är avgörande  

Ända sedan sommarlovet 2020 har Robin forskat i en grupp som är inriktad på att hitta sätt att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom. Målet är att finna biomarkörer och att utveckla ett blodprov som tidigt ska visa på risken att utveckla demens.

Syftet är att provet, tillsammans med minnestester och andra metoder, i ett tidigt skede ska upptäcka sjukdomen. Det ska i sin tur leda till behandlingar som bromsar att vävnad i hjärnan dör. 

Robin är mest fokuserad på komplexa sockermolekyler (glykaner), som är centrala för bland annat kommunikation mellan protein och celler. Glykanerna tillhör det som forskare ibland kallar ”biologins mörka materia”, en term för att beskriva outforskad mark. 

Tillsammans med handledaren Sophia Schedin Weiss har han med kollegor utforskat ett samband mellan glykanerna och två protein, som är centrala i Alzheimers sjukdom: Beta-amyloid (som bildar plack utanför nervcellerna) och tau-protein (som bildar nystan inuti cellerna).

Blodprov visar plack och trassel 

Ryggmärgsprov är ett sätt att mäta nivåer av beta-amyloid och tau-protein hos Alzheimersjuka patienter. Men eftersom det är ett jobbigt prov för patienten, har Robin och hans kollegor utvecklat ett blodprov som de har stora förhoppningar kring. 

Målet är att det ska bli ett rutinprov hos vårdcentralerna. Deras studier har visat att provet är så känsligt, att resultatet kan förutsäga att någon med stor sannolikhet kommer att utveckla demens inom tio år. 

– Det är just den tiden som vi hoppas kunna utnyttja för att förebygga celldöden i hjärnan. 

Samtidigt som Robin och hans kollegor har stora förhoppningar kring detta prov, argumenterar de i inlägg i Läkartidningen mot nya internationella rekommendationer kring blodprov. 

– De hävdar att man ska definiera en person som sjuk i Alzheimers utifrån mängden av beta-amyloid i blodet. Det är ett farligt synsätt. Man ska se provsvaret som en risk att eventuellt utveckla sjukdomen. 

Står upp för de demensjuka

Han värnar om demenssjuka, inte minst efter att ha varit underläkare vid geriatrisk avdelning på KS. Det gav honom starka upplevelser av demenssjuka patienter och deras anhöriga. 

– En viktig uppgift för mig som forskare i Alzheimers är att stå upp för dem som saknar förmågan att stå upp för sig själva. 

Och därför ska han fortsätta söka i ”den mörka materien”, lika nyfiket som när han i ungdomen studerade rymden i det gamla astronomiska observatoriet i Uppsala . 

Barbro Westman Tullus

Bilden visar en 3D-modell av proteinet BACE1, som är viktigt för att bilda ett toxiskt ämne som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Man kan förstå att glykanstrukturerna har en stor påverkan på proteinets funktion.